Frågor om whiplash

Våra forskare ger svar om whiplashskador

Whiplashskada är en vanlig följd av kollisioner, men vad innebär egentligen skadetypen?

Här har våra forskare samlat svaren på några av de vanligaste frågorna om whiplash:
Vad är en whiplashskada?
Det svenska ordet för whiplash är pisksnärt som egentligen beskriver ett rörelsemönster men med tiden också blivit definitionen av en skada i nacken.

Whiplashskadan är en mjukdelsskada som främst uppkommer när huvudet kastas bakåt-framåt, eller tvärt om, beroende på krockriktning i en kollison.

Symptom
De symptom som kan uppträda är mångfacetterade. Det kan röra sig om smärta och stelhet i nackmuskulaturen, domningar i armar och händer, huvudvärk, yrsel med mera. Symtomen kan uppkomma direkt, efter några timmar eller inom ett par dagar efter olyckan.
När inträffar whiplashskador
Whiplashskador är huvudsakligen en tätortsproblematik. En klassisk påkörning bakifrån är att bil ett stannar och bil två inte hinner uppfatta situationen i tid. Kombinationen av ryckigt trafikflöde och tät trafik skapar incidenter som är svåra att förebygga.

Bromsträcka
Även om alla hade full koncentration på bilen framför så finns oftast inte tillräcklig bromssträcka i tätortstrafiken. Stoppsträckan om man kör i 50 km/tim är ca 26 meter på torr asfalt.
Hur många skadas?
Whiplashskador svarar för cirka 50 procent av alla personskador som leder till långvariga hälsoförluster i bilolyckor i Sverige. Ungefär hälften av skadorna inträffar vid påkörning bakifrån och en tredjedel vid frontala kollisioner.

Av alla kollisioner som sker leder ungefär en tredjedel till initiala nackbesvär som oftast är övergående men 10-15 procent av dem blir mer av allvarlig karaktär.
Vad är ett whiplashskydd
Exakt hur skadan uppstår är fortfarande okänd men det finns flera hypoteser kring detta. Därför måste skyddsåtgärder mot whiplash ta sikte på flera tänkbara skademekanismer.

Att förebygga whiplashskador har hittills främst skett genom konstruktionsförändringar i bilstolen. Sedan 70-talet har huvudskydd successivt introducerats på alla platser i bilen.

Relativt låg effekt
Den skadeförebyggande effekten har visat sig vara relativt låg, 5-10 procent. I strävan att erhålla säkrare bilar vid kollisioner i höga hastigheter har fordonens stolar blivit allt styvare sedan slutet av 80-talet, vilket delvis lett till ökad skaderisk i lågfartskrockar vid påkörning bakifrån. Men mycket har hänt sedan dess.
Vilka olika typer av skydd finns det?
I slutet av 90-talet kom mer effektiva whiplashskydd som många gånger involverade hela eller delar av bilstolen. Ett bra whiplashskydd halverar risken för skada genom att bromsa upp kroppen och minska huvudets rörelse i förhållande till överkroppen.

Det räcker sällan med ett bra huvudstöd utan hela stolens utformning måste anpassas för att bromsa upp kroppen och minimera den relativa rörelsen mellan olika kroppsdelar.

Vilka bilmodeller har bra whiplashskydd?

Tre olika typer
De skydd som finns är i huvudsak av tre varianter:

Reaktivt huvudstöd
Huvudstödet rör sig framåt och uppåt när kroppen pressas bakåt.

Skyddstypen introducerades 1997. Flera studier har visat att skyddet minskar risken att skadas med cirka 30 procent. Men Folksams studier visar att skyddstypen inte har någon effekt för kvinnor medan män skyddas väldigt bra. Men flertalet bilfabrikanter har numera övergått till passivt skydd, vilka ser ut att ha samma skyddseffekt för både kvinnor och män.

Passivtskydd
Innebär att stolen fångar upp överkropp och huvud kontrollerat utan att stolen har några rörliga delar.

Denna skyddstyp introducerades 1999 och är idag den vanligaste. Flertalet bilfabrikanter har gått över till passiva skydd. Folksams studier har visat att de halverar skaderisken för både män och kvinnor.

Rörligt ryggstöd
Hela ryggstödet är rörligt i syfte att fånga upp kroppen mjukt och kontrollerat.

Denna skyddstyp introducerades av Volvo 1998, och används endast av Volvo och Jaguar. Folksams studier visar att skyddet drygt halverar skaderisken för både män och kvinnor
Hur relaterar krockvåldet till risken för nackskada?
När krockvåld definieras som hastighet, kilometer i timmen, är det viktigt att skilja på färdhastighet före kollision och hastighetsändring i krockögonblicket.

Om en bil som står stilla blir påkörd bakifrån i 25 km/tim av en annan bil som väger lika mycket, så utsätts den påkörda bilen av en hastighetsändring på cirka 15 km/tim. Kollisionen mildras av att den påkörda bilen förflyttas framåt, samtidigt som deformationen av bilarnas strukturer ”äter energi”. Krockvåldet i kollisionsögonblicket är avgörande för skadeutfallet och ska inte förväxlas med färdhastigheten.

Svarta lådor
Folksam har sedan början på 90-talet utrustat bilar med svarta lådor/krockpulsmätare för att analysera sambandet mellan krockvåld och personskada.

Resultaten visar att de åkande som har kvar skadesymptom mer än en månad efter en olycka, har utsatts för större hastighetsändring och accelerationskraft - jämfört med de som är oskadade eller har kortvariga symptom.

Starka samband
Resultaten från krockpulsmätarna visar också att det finns ett starkare samband mellan risk för whiplashskada och acceleration, än för hastighetsändring.

När medelaccelerationen är 3g eller lägre är det mycket ovanligt att whiplashskadan leder till kvarvarande besvär. Resultaten från de svarta lådorna har varit banbrytande och legat till grund för både testnormer och nyare whiplashsystem.
Vilken är skaderisken för män respektive kvinnor?
Risken att skadas är mer än dubbelt så stor för kvinnor jämfört med män. Förklaringen till detta är ännu okänd men det finns anatomiska skillnader - exempelvis mängden muskelmassa vilket kan påverka kroppens möjlighet att motverka nackens rörelseförlopp vid kollision. Det gäller särskilt vid påkörning bakifrån, då hastigheten oftast inte är så hög.

Nya bilar - bättre skydd
Whiplashskydd i nya bilar halverar risken för en whiplashskada med invalidiserande utgång. Men studier från Folksam visar att skyddseffekten är olika för kvinnor och män. Bilstolar med så kallade reaktiva huvudstöd skyddar inte kvinnor medan de skyddar män väldig bra. Bilstolar med energiupptagning i ryggen, reaktiva ryggstöd (finns i Volvo och Jaguar) samt passiva skydd (den vanligaste skyddstypen i dagsläget) skyddar män och kvinnor lika bra. Merparten av bilfabrikanterna har gått över till passiva skyddssystem.

Nya undersökningar om kvinnors skaderisk
Folksam har varit med i ett internationellt EU-finansierat projekt med syfte att utreda varför kvinnor har högre skaderisk. Projektet, som slutfördes 2013 och leddes av svenska VTI, var det första som på ett brett sätt analyserat problemet.

Ett antal projekt har sedan dess initierats för att vidare kartlägga skaderisker, varför vissa skyddssystem skyddar män och kvinnor olika bra, samt för att utveckla en krockdocka som bygger på en genomsnittlig kvinna. Dagens whiplashskydd är i huvudsak utvecklade utefter en genomsnittlig man.
Om du inte hittar ett svar på frågan du har, kan du ställa frågan till vår trafikforskare Anders genom formuläret nedanför.
Hej!
anders-kullgren-email

Ställ din fråga direkt till vår trafikforskare Anders Kullgren