Bo klimatsmart

I Sverige står bostäderna för 30 procent av privatkonsumtionens klimatpåverkan. Några stora klimatbovar är uppvärmning, varmvatten och el till bland annat kylskåp, frys och belysning.

Genom att minska dina klimatutsläpp kan du sänka dina boendekostnader samtidigt som du gör miljön en tjänst. Du kan även klimatsäkra ditt hem inför kommande klimatförändringar.
Det är ditt kylskåp, din frys och dina lampor som drar mest hushållsel. På andra plats kommer dina datorer, teveapparater och annan hemelektronik. På tredje plats kommer matlagning, disk och tvätt. Du har stora möjligheter att minska energianvändningen i hemmet. Det vinner både din ekonomi och klimatet på.
1. Sänk inomhustemperaturen

Uppvärmningen står för cirka 60 procent av hushållets energiförbrukning. En minskning av inomhustemperaturen med en grad kan ge cirka fem procents energibesparing. Rekommenderad temperatur är i regel 20ºC. Ställ in en lägre nattemperatur. När du reser bort räcker det ofta med en temperatur på 15ºC grader. Vädra snabbt och rejält istället för att ha ett fönster på glänt hela dagen. Ha nerdragna persienner eller rullgardiner i rummet under natten så håller du kvar värmen längre.

2. Installera solceller

Solenergi är en förnybar och utsläppsfri källa. Energin som går åt för att producera solcellerna är liten i förhållande till energin som de ger. Solcellerna omvandlar solenergin till el som går via en växelriktare direkt till ditt elsystem. När du väl investerat i en solcellsanläggning är energin gratis. Du minskar ditt behov av köpt el och påverkas därför mindre av elprisets svängningar. Överskottselen kan du sälja till nätleverantören. En solcellsanläggning producerar el medan en solfångaranläggning värmer upp vatten.

3. Tilläggsisolera fönster

En hel del värme försvinner genom fönstren. I ett 70-talshus står fönstren för cirka en fjärdedel av värmeförlusten. Se till att fönstren är ordentligt tätade. Om de är i dåligt skick kan du byta till energifönster, som minskar både klimatpåverkan och din energikostnad. U-värde 1-1,2 W/m2, grad kan du använda som riktvärde när du väljer fönster. I de tvåglasfönster du redan har kan du sätta in en tredje ruta med lågemissionsglas på insidan, påverkan på huset blir minimalt.

4. Tilläggsisolera vinden

Genom att tilläggsisolera vinden kan du sänka husets uppvärmningskostnader med upp till 25 %. Tilläggsisolering av vindsbjälklaget ger bäst effekt, framför allt om nuvarande isoleringstjocklek är under 20 cm. Har du ett dåligt isolerat vindsbjälklag är det förmodligen den mest lönsamma åtgärd du kan göra.

När man ska isolera vinden kan man isolera antingen vindsgolvet eller vindstaket. Om du vill använda vinden som boyta är det taket du bör isolera. Ska du bara ska ha vinden till förvaringsutrymme kan du istället isolera golvet.

5. Effektivisera ditt värmesystem

En välskött och väl justerad värmeanläggning är mer energisnål. Genom att installera en styr- och reglerutrustning får du större möjlighet att minska klimatpåverkan. Dessutom får du ett bättre inomhusklimat och ger byggnadens tekniska system en högre driftsäkerhet och längre livslängd.

För att nå full effekt måste värmesystemen trimmas in. Att serva en anläggning innebär att filter, ventiler och tätningar kontrolleras och byts ut regelbundet av en person med rätt kompetens. System med manuell reglering ger en ojämn inomhustemperatur och tar inte hänsyn till förändringar i utomhustemperaturen. En modern cirkulationspump kan stängas av sommartid, vilket förhindrar att varmt vatten "läcker" ut till radiatorer i onödan. Oftast är det lönsamt att byta till en modern reglerutrustning. Se till att reparera eventuella läckor i systemets rör och kopplingar.

Se till att ha rätt elabonnemang i förhållande till din förbrukning. Om du har vedpanna bör du installera en ackumulatortank för att göra eldningen effektivare. Termostater gör bäst nytta i rum med andra värmetillskott. Som rum på solsidan, rum där många värmealstrande apparater finns och rum där många människor vistas ibland. Både termostater och radiatorventiler åldras och behöver bytas ut ungefär vart tionde år.

Två frågor som kan ge dig ledtrådar om du bör ta in en fackman för att kontrollera värmesystemets dimensionering är:

  • Har byggnadens värmebehov förändrats eller har värmetillskottet ökat?
  • Är värmesystemet över 20 år gammalt eller har det byggts om?
6. Stäng av apparater i stand-by läge

Apparater i stand-by läge förbrukar el i onödan och står för cirka 10 procent av elförbrukningen i ett hem. Det gäller alla apparater med fjärrkontroll, till exempel din teve, dator, dvd och digitalbox. Men också lampor med transformatorer i vägguttag, drar lika mycket ström som lampan även om den är släckt. Det är en onödig kostnad och klimatpåverkan (35 kilo koldioxid per år). Koppla alla elsladdar till ett grenuttag med strömbrytare så stänger du av alla apparaterna med en knapptryckning.

7. Matlagning och förvaring

Om du diskar för hand i en kvart under rinnande varmvatten går det åt 75 liter. Använd istället balja eller diskpropp. Du sparar 30 procent av energin genom att koppla diskmaskinen till kallvattnet eftersom diskmaskinen bara använder varmvatten i vissa programavsnitt, och då själv värmer upp vattnet. Sätt på diskmaskinen först när den är full.

Vattenkokaren förbrukar bara en tredjedel av energin jämfört med en spisplatta. När du kokar till exempel pasta eller potatis sparar du både tid och pengar genom att först koka upp vatten i vattenkokaren. Häll sedan det kokande vattnet i kastrullen och koka som vanligt. Kastrull med lock förbrukar en tredjedel av energin jämfört med kastrull utan lock. Använd kastruller som är lika stora som plattan (en centimeter större diameter på plattan motsvarar 20 procent) och byt dåliga kastruller till kastruller med slät botten så minskar du energiåtgången och koldioxidutsläppen med 25 procent.

En spis med glaskeramisk häll drar 25 procent mindre elenergi än en spis med gjutjärnsplattor. En induktionsspis drar hälften så mycket el som en spis med gjutjärnsplattor. Utnyttja eftervärme i ugnen och sätt in maten samtidigt som du slår på ugnen. Ersätt ugnen med mikrovågsugnen så mycket som möjligt. Du kan spara energi genom att hälla upp kaffet i termos när det är klart istället för att låta kaffet stå på i kaffebryggaren. Använd minsta möjliga mängd vatten i kastrullen när du kokar.

Damma av bakom kylskåp och frys regelbundet eftersom kompressorn drar 25 procent mer energi om den är dammig. Öppna frysen så lite som möjligt och frosta av den minst ett par gånger om året. Sätt termostaten på rätt temperatur: I kylskåpet bör det vara + 5ºC, i svaldelen (grönsaksförvaring) + 10ºC och i frysen – 18°C. Varje grads temperatursänkning i frysen ökar energiförbrukningen med cirka 5 procent. Sätt inte in varm mat direkt i kylskåp eller frys, utan låt den svalna först. Tina gärna fryst mat i kylskåpet.

Äldre hushållsapparater förbrukar mycket el, så byt ut de som är äldre än 15 år. Välj energisnåla apparater. Dagens hushållsmaskiner som är energimärkta med A drar hälften så mycket energi jämfört med maskiner från 1990. Maskiner märkta A+ och A++ drar ännu mindre.

8. Byt till LED-lampor

Belysningen samt kylskåp och frys använder det mesta av hushållselen. Byt till LED-lampor så sparar du på både miljön och pengarna. LED (lysdioder) är i många avseenden överlägsen glödlampor, lysrör och lågenergilampor. Energiåtgången för en LED-lampa är en bråkdel av den som går åt för en glödlampa eller ett lysrör. En 60 watts glödlampa har en livslängd på knappt 1.000 timmar och använder 1 700 kWh energi (vid 10.000 lumen) jämfört med en LED som lyser 50.000–100.000 timmar och bara använder 330 kWh.

Du tjänar pengar på att köpa LED-lampor. Om du använder vanliga glödlampor blir kostnaden inklusive elförbrukning flera gånger högre än om du använder LED. Till skillnad mot lågenergilampor innehåller LED-lampan inget farligt kvicksilver. Tänk på att du kan minska energiförbrukningen genom att använda dimmer och släcka lamporna när du lämnar ett rum.

9. Tvätta med låg temperatur och torka på streck

Tvätta med full maskin och med låg temperatur så sparar du både pengar och miljö. Det bästa tvättrådet är kanske att inte tvätta. Våra kläder skulle må bra av att inte tvättas fullt så ofta, vi tenderar att tvätta sönder dem. Om du tvättar i 40°C istället för 60°C så minskar du energiförbrukningen nästan till hälften. Välj om möjligt energisparprogram.

Torkningen är en energibov så torka hellre tvätten på torkstreck istället för i torktumlare eller torkskåp. Kondensorn på en torktumlare måste rengöras ofta för att tumlaren ska behålla sin effektivitet och luddfiltret bör rengöras efter varje torktumling. Använd torkbollar för att separera dina plagg i torktumlaren. Det ökar värmecirkulationen i torktumlaren och plaggen torkar snabbare.

Om du ska köpa en ny torktumlare är kondenstumlare eller värmepumpstumlare/torkskåp de mest energieffektiva. De är konkurrenskraftiga när det gäller totalkostnaden, där också energikostnaden vägs in. Se till att din torktumlare har fuktavkännande automatik, det vill säga att tumlaren stannar automatiskt när tvätten är torr så går den inte i onödan. Det minskar även slitaget på dina kläder och de håller längre.

10. Byt till klimatvänlig energikälla

Du kan minska din klimatpåverkan genom att leva mer resurssnålt och energieffektivt. Ett sätt är att byta till Bra Miljöval-el (grön el) eller förnyelsebar energi som till exempel vind, sol och bioenergi. Andra klimatkloka byten kan vara ved-/pelletspanna och värmepump.

11. Anlita energirådgivare

Att kontakta en energi- och klimatrådgivare kan vara lönsammare än ett samtal med banken. Många kommuner tillhandahåller opartisk rådgivning som hjälper både privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag. De kan hjälpa dig med energisparråd, råd om miljö- och klimatpåverkan samt råd om vilka tekniska lösningar och energisystem du kan välja mellan. Du kan också få bidrag för energiåtgärder. Det finns även privata energiföretag som hjälper villaägare och bostadsrättsföreningar med att besikta huset.

Tre snabba åtgärder

  • LED-lampor drar bara en bråkdel av den el som går åt till en glödlampa eller ett lysrör.
  • Anpassa ditt elavtal efter ditt behov och välj förnybar el. Gör helst en årlig översyn.
  • Sänk temperaturen med en grad och gör en energibesparing på cirka fem procent.

Tre smarta åtgärder

  • Tilläggsisolera vinden och sänk uppvärmningskostnaderna med upp till 25 procent.
  • Behåll värmen med energifönster och få lägre klimatpåverkan och energikostnader.
  • Med solvärme i ett kombisystem kan solen stå för 20-30 procent av energiåtgången.
Klimatförändringarna innebär att vi behöver anpassa oss till ett nytt klimat, med högre temperaturer och mer nederbörd. Även om vi idag radikalt skulle minska våra utsläpp av växthusgaser kommer klimateffekterna att bli svåra och långvariga.

Entydiga forskningsresultat visar att Sverige går mot mildare och blötare vintrar, snötäcket minskar, glaciärerna krymper, havsnivån stiger, flödena i vattendragen förändras, växtsäsongen förlängs och ekosystemen förändras. Här tipsar vi om hur du som villaägare kan rusta dig inför ett tuffare klimat.
10 små klimatåtgärder

Minska risken för igensättning genom att kontrollera stuprör och hängrännor. Eller förbättra jordens vattenhållande förmåga genom kompostering.

1. Kontrollera att stuprör och hängrännor är hela och sitter som de ska. Det är viktigt att rengöra rännor, stuprör, utkastare och silar. Igensatta vattenavledare kan också på sikt skada fasaden. Med rännsil, lövfångare och regntratt på rännor och rör minskar du risken för igensättning. Kvaliteten på vattnet blir också bättre så att du kan använda det till bevattning.

2. Säkerställ att vindskivor, takpannor och takbalkar är hela.

3. Om du har takpapp så se till att den är tät (särskilt skarvarna där genomföringar i taket finns). I ett varmare klimat krävs tätare byten av pappen. Reparera sprickor i takpappen (kontrollera till exempel skarvar vid skorsten, ventilation och fönster). Papp bör bytas ut om den har torkat ut.

4. Välj fuktbeständiga färger som ändas när du målar fasaden.

5. Om du bygger nytt eller bygger om så välj tegel och betong som är vattenavvisande men som släpper igenom ånga.

6. Täta sprickor och öppningar i yttervägg och golv.

7. Plantera träd som tar upp vatten och ger skugga till huset. Träd och buskar kan bidra till att minska buller så plantera mot väg eller annan bullerkälla. Plantera träd som ger skugga för att förbättra ditt lokala klimat. Lövträd är att föredra då de skuggar när hettan kan vara ett problem, men på vinterhalvåret släpper de in solvärmen när den är önskad. Lövträd utgör också mindre risk för stormskador.

8. Förbättra jordens vattenhållande förmåga och öka mångfalden genom kompost och genom att luckra upp jorden om den är hård.

9. Undvik kemikalier i trädgården så får ekosystemet större motståndskraft.

10. Kontrollera sprickor och fukthalt i källarväggar.

13 mellanstora klimatåtgärder

Förbered villan inför oväder. Ta tillvara på naturens resurser genom att installera en regntunna eller mikroträdgård.

1. Inför skyfall och risk för översvämningar bör du stänga luftventiler och andra öppningar som är exponerade för ovädret.

2. Säkra fönster, dörrar och andra öppningar inför skyfall.

3. Skörda regnet! Installera en regntunna och använd vattnet till bevattning. Regnvatten har fördelar som inte kranvattnet har: det är kalkfattigt och helt gratis. Sätt ut en tunna vid varje utkastare och låt naturen göra resten. Det enda du behöver göra är att tömma behållarna på vatten och eventuellt byta fulla spannar i ösregn. Sätt gärna kran på tunnan för att underlätta tömning och bevattning. Kom ihåg att täcka tunnans öppning med ett mycket finmaskigt nät, eftersom en full vattentunna alltid utgör en drunkningsrisk för barn och djur! Istället för tunna kan du använda större regnkar som anordnas som en liten vacker vattenträdgård med stenar och vattenväxter.

4. Låt vattnet i stuprören flöda ut på en mindre stenbädd och vidare ut i en mikroregnträdgård istället för att leda ned det under mark.

5. Översvämningsavlopp på platta tak kan installeras tillsammans med vanlig dränering för att få förvarning om rengöringsbehov.

6. Byt mörka, lågreflekterande ytor och material mot ljusa, högreflekterande ytmaterial. Bäst är det om ytan kan beläggas med vegetation.

7. Om du har ett hus i ett riskområde för översvämningar, bör du skaffa mobila konstruktioner som kan installeras för dörrar, fönster och ventilation vid kortare översvämningar.

8. Sätt upp solskydd ovanför eller på fönstren för att reducera uppvärmningen under heta dagar.

9. Sätt upp ett tak över källartrappan.

10. Fyll igen garagenedfarten om gatan utanför huset ligger i en svacka där risken är stor för att regnvatten samlas.

11. Installera backventil/återflödesblockerare eller motsvarande funktion på avloppet. Att dimensionera ledningarna för exceptionella regn är i praktiken omöjligt. Vid kraftiga skyfall eller extrem snösmältning kan ledningssystemet därför bli tillfälligt överbelastat. En backventil skyddar fastigheten från att vatten från gatuledningen tränger in i källaren genom golvbrunnar och andra avloppsenheter. Se till att inga andra avloppsenheter än de som kommer från källarplanet finns uppströms från backventilen. Ventilen kan monteras under källargolvet eller i en särskild brunn utanför huset.

12. En självstängande golvbrunn fungerar enligt samma princip som en backventil och tillåter endast vattenströmning i en riktning. Brunnen kan stå emot ett tryck som motsvarar cirka en meter vattenpelare, men kan klara det dubbla om locket (silen) skruvas fast. Brunnen kräver regelbunden tillsyn.

13. Byt ut en hårdgjord yta på garageuppfarten mot grönyta och sätt sten eller motsvarande för hjulspår. Näst bäst är grusyta eller lösa stenar på ytan och hårdgjort för bilspår. Sträva efter hög andel grönyta och minimera den hårdgjorda yta på tomten. Anlägg gärna högre vegetation än gräs såsom rikligt med inhemska blommor och buskar.

7 stora klimatåtgärder

Minska översvämningsrisken genom att anlägga ett grönt tak eller en regnträdgård för dagvattnet. Djupare växtbädd fångar bättre upp regnvattnet och minskar flödeshastigheten.

1. Passa på att anlägga ett grönt tak när du bygger om eller bygger nytt. Ju djupare växtbädd, desto bättre fångas regnvattnet upp och flödeshastigheten minskar. Ett tak med växtlighet minskar översvämningsrisken både på fastigheten och längre ner nedströms. Du minskar även föroreningarna i vattnet och husets energiförbrukning. De senaste åren har det utvecklats en hel del ny teknik för gröna tak, både i Sverige och internationellt. Det finns många tips om hur man anlägger ett grönt tak. Dagvattenguiden beskriver några av dem (se länk längre ner på sidan).

2. Anlägg gröna växtfasader för skydda mot värmeböljor, stabilisera lokalklimatet, fånga regnvatten och öka den biologiska mångfalden. Använd gärna lokala/inhemska växter. Klätterväxter är vanliga, här finns smidiga nät eller ställningar som håller ut dem från väggen. Mer avancerade gröna fasader är inte lika vanliga, men nya modeller och metoder utvecklas hela tiden.

3. Täta sprickor och öppningar i vägg och golv.

4. Se till att husgrunden är väl dränerad. Fuktfläckar i en källare är ett tecken på att en källargrund behöver dräneras om. Av erfarenhet vet man att dräneringssystem försämras med tiden. Det är inte onormalt att de måste förnyas efter 20-50 år. Marken ska luta från huset så att vattnet rinner bort från huset. En tumregel är att lutningen ska vara minst 15 cm räknat från husets yttervägg och tre meter ut. En dränering läggs normalt utmed yttersidan av väggarna, och gärna under grundläggningsnivån. En vanlig dränering sker genom att ett tätt skikt läggs på källaren och marken runt själva huset fylls med tvättad singel. Om den täta utsidan har luftspalt kan betongen och huset andas bättre. Ta hänsyn till jordens sammansättning, lutningar, djup och avstånd. Ta gärna hjälp av expert.

5. Belägg källargolv med vattenbeständigt material.

6. Dagvatten kan orsaka översvämningar samt fuktskador på husgrunden och i källare. Alltför fuktig trädgårdsjord gör att växterna vantrivs. Regn- och smältvatten som via stuprören leds ner från taken på hårt sammanpackad jord kan bli ett problem. En lösning är att leda dagvattnet genom växtlighet innan det leds vidare i dagvattensystemet. Stora mängder dagvatten kan tas upp av infiltrerande växtbäddar, växternas biomassa, öppna biodiken och översilningsängar där det lagras och avdunstar. Regnträdgårdar och biodiken är inte så vanliga i Sverige ännu, men i USA har de funnits i många år.

Anlägg regnträdgårdar tillräckligt stora för att fånga upp vattnet från husets takyta. Anlägg biodiken eller infiltrationsplanteringar i tomtens lägre positioner för att fånga upp vatten från tomtens hårdgjorda ytor. Använd lokala/inhemska växter som också lockar pollinerare. Svensk beskrivning på hur man gör en regnträdgård finner du längre ner på sidan, annars finns en mängd fina beskrivningar på engelska om du söker på ”raingarden” på internet.

7. Anlägg en våtmark eller en damm för att ta emot regnvatten från tak och hårdgjorda ytor samt för att öka den biologiska mångfalden. Små öppna vattenspeglar har minskat i landskapet. Dammar är populära och det finns många beskrivningar för hur du anlägger dem. Vi i Villa har gjort en beskrivning (se länk nedan).

Anlägg ett grönt tak med Dagvattenguiden

Hur du gör en regnträdgård

Anlägg en damm (Vi i Villa)

Tre snabba åtgärder

  • Kontrollera att stuprör och hängrännor är hela och sitter som de ska.
  • Laga sprickor och öppningar i yttervägg och källargolv.
  • Säkra fönster, dörrar och öppningar inför skyfall.

Tre smarta åtgärder

  • Installera backventil på avloppet och undvik avloppsvatten i källaren.
  • Se till att husgrunden är väl dränerad.
  • Anlägg grönt tak! Ett tak med växtlighet minskar översvämningsrisken.
Sedan mitten av 1800-talet och framåt har människan använt fossila bränslen. Vårt behov av energi har stadigt ökat och framförallt tillfredsställts med kol och olja vilket varit den viktigaste orsaken till utsläppen av växthusgaser och svavel. Genom att leva mer resurssnålt och energieffektivt kan du vara med och påverka. Ett sätt är att byta till förnyelsebar energi och Bra Miljöval-el (grön el).
Förnyelsebar energi

Förnyelsebar energi kommer från energikällor som baseras på till exempel vind, vatten, vågor, sol eller bioenergi. Bioenergi kan vara ved, pellets eller biogas. Den förnyelsebara energin karaktäriseras av att den förnyas av naturens krafter. Motsatsen är fossil energi som till exempel olja, kol och naturgas. Den fossila energin finns endast i begränsad utsträckning och kan ta slut. När fossil energi förbränns frigörs en rad föroreningar, däribland växthusgasen koldioxid.

Bra Miljöval-el

Att köpa andelar i vindkraftverk är det bästa för miljön. Ett annat alternativ är att välja annan Bra Miljöval-el. Välj gärna en leverantör med miljöprofil och som i huvudsak levererar Bra Miljöval-el. Bra Miljöval-el baseras på förnyelsebara energikällor och kontrolleras av Svenska Naturskyddsföreningen. På kort sikt är el det som är lättast att byta.

För uppvärmning av vatten kan el delvis ersättas med solvärme. I ett kombisystem kan 20-30 procent av energin täckas med solens hjälp. För varmvatten kan el delvis ersättas med solvärme. I ett kombisystem kan 20-30 procent av energin täckas med solens hjälp.

Övriga energikällor

Andra klimatkloka byten är ved-/pelletspanna, bergvärmepump, FTX värmepump, eller fjärrvärme. Men när det gäller fjärrvärme beror det på hur din tillgängliga leverantör har producerat den. Det kan skilja mycket mellan leverantörerna, men ett flertal har en stor andel förnybar energi.