HSÄB

Hur säker är bilen?
Trafiksäkerhetsbloggen

Här bloggar våra trafikforskare om bilstester, krocktester och barnsäkerhet.

Trafiksäkerhetsbloggen

Whiplashtest 2010

Rapport & webb-tv

Hoppas du inte deltagit!


För trettonde gången presenterar vi fakta om bilmodellers krocksäkerhet. Vi har studerat 115 000 olyckor och noggrant dokumenterat alla inblandade bilar och hur personerna inuti dem klarat sig. Eller inte klarat sig. 31 500 personer har skadats. Hoppas du inte är en av dem.

Informationen kommer från olika håll. Många parametrar ingår för att vi ska få ett så bra resultat som möjligt. Vi tittar bland annat på respektive bilmodells säkerhetssystem, resultat vid krocktester och hur passagerarna klarar sig vid en eventuell olycka.

Vad har vi tittat på?

  • Verkliga olyckor - Folksam

    När vi arbetar med "Hur säker är bilen?" är första steget att analysera alla polisrapporterade bil mot bil-krockar i Sverige. Då får vi reda på hur stor andel som skadas i en viss bilmodell jämfört med i en medelbil. För redan efter ett ganska lågt antal krockar motsvarar motparten en medelbil.

    Steg två är att ta reda på vilka skador personerna i bilen får. Fakta tas från vår egen skadestatistik och information om hur allvarliga personskador som inträffat i varje bilmodell. Under lång tid har vi byggt upp kunskap om hur stor risk det är att olika typer av personskador leder till bestående men. Exempelvis är risken för bestående men betydligt högre vid en skallskada jämfört med en revbensfraktur. Därför får en bilmodell sämre resultat om antalet skallskador är högt i förhållande till antalet revbensbrott. Sammanvägt ger det ett mått på hur stor risken är att dödas eller invalidiseras vid en krock i en given bilmodell jämfört med medelbilen.

    Körstilar

    Bilar i trafiken körs av levande människor med olika körstilar. Dessutom tenderar personer med en viss körstil att köra vissa typer av bilar. I Folksam tittar vi på den relativa risken att skadas i en olycka bil mot bil. Körstilarnas inverkan på utfallet av olyckan elimineras av det faktum att när två bilar krockar – oavsett om de kör i olika hastighet - delar de på den sammanlagda rörelseenergin. Det är framför allt bilarnas vikt och respektive krocksäkerhet som avgör hur allvarligt passagerarna skadas.

  • Säkrast val

    En säker bil bör ha bra resultat i alla kategorier, men det skiljer en del i vilken vikt man bör lägga på resultaten som vi visar i rapporten. För att få omdömet ”Säkrast val” och därmed en grön bilsymbol, ska en bil ha säkerhetsbetyg grön eller grön+ baserat på verkliga olyckor eller minst fyra stjärnor i Euro NCAP, godkänt whiplashskydd och antisladdsystem. Betyg från verkliga olyckor är viktigare än resultat från Euro NCAP om dessa resultat är motstridiga.

    För de två minsta storleksklasserna, mindre och större småbilar, krävs fem stjärnor i Euro NCAP för att få grön bilsymbol eftersom jämförelser mellan krocktestresultat och resultat baserat på verkliga olyckor visar att småbilar med fyra stjärnor eller färre inte ger tillräckligt skydd i verkliga olyckor.

    Välj rätt bil

    Vi rekommenderar dig att i första hand välja en bil som har fått goda resultat i verkliga olyckor, i andra hand välja efter krocktestresultat. Det bästa är att välja en bil med bra resultat i alla kategorierna. I listan kan du se de säkraste valen markerade med en grön bilsymbol, det vill säga bilar som uppfyller alla våra krav på säkerhet.

  • Euro NCAP

    För att kunna bedöma nyare bilar har vi kompletterat med resultat från Euro NCAP – en sammanslutning av europeiska myndigheter och organisationer inom trafikområdet. Över 200 bilmodeller har hittills krocktestats. Genom en poängsammanräkning av frontal- och sidokollisionsprov kan de testade bilarna få maximalt fem stjärnor. Sedan 2001 får de bilar som har bältespåminnare extra poäng.

    Euro NCAP 2009

    Från 2009 bedömer Euro NCAP bilarna enligt nya kriterier. Nu får bilmodellen ett sammanfattande resultat för skydd för de åkande i bilen, fotgängarskydd och ett nytt bedömningsområde, olycksförebyggande system. De nya stjärnorna är inte direkt jämförbara med de gamla. Det har blivit svårare att uppnå 5 stjärnor.

  • Whiplashtester

    Whiplashskador utgör cirka 60 procent av alla personskador som orsakas av bilkrockar. Välfungerande whiplashskydd införs i allt snabbare takt i nya bilar och det är viktigt att kunna göra en bedömning av hur väl dessa skyddar de åkande. För en del nyare bilmodeller finns det resultat från verkliga olyckor, men huvudsakligen får man använda resultat från krocktester för att bedöma deras skyddsförmåga.

    För att få godkänt whiplashskydd i vår rapport krävs något av nedanstående.
    • Att skyddet visat god effektivitet i verkliga olyckor, det vill säga är i nivå med skydd som visat sig bra, såsom de från Volvo, Saab och Toyota.
    • Att bilstolen fått bästa resultat i minst en av tre oberoende bilstolstester. Dessa är genomförda av Folksam och Vägverket, IIWPG (en internationell sammanslutning inom försäkringsbranschen) eller Euro NCAP med syfte att spegla risk för whiplashskada.
  • Antisladdsystem

    Tillsammans med Vägverket har vi gjort studier som visar att antisladdsystem halverar risken för svåra och dödande skador vid halt väglag. Det är med andra ord ett mycket effektivt system för att förhindra svåra olyckor. Antisladdsystem går aktivt in och stabiliserar bilen när den exempelvis är på väg att börja sladda. En vanlig olyckstyp är väjning för små djur vilket snabbt kan resultera i svårbemästrade sladdar. Antisladdsystemet går då in och bromsar enskilda hjul och stryper motorn vid behov.

  •  

Värdering av bilsäkerhet

  • Olycksrisk och skaderisk

    Det finns två sätt att förhindra personskador i trafiken: att minimera antalet olyckor och minimera skadeeffekterna i olyckor. Vår forskning inriktar sig på det senare.

    Risken för att olyckor inträffar minimeras exempelvis med antisladdsystem och halkvarnare. Dessutom kan man förbättra sitt körsätt så att det blir säkrare. En minskning av skadeeffekterna i de olyckor som ändå inträffar uppnås med förbättrad krocksäkerhet, det vill säga bilars konstruktion, bilbälten, krockkuddar och whiplashskydd med mera. I rapporten "Hur säker är bilen?" presenterar vi bilars krocksäkerhet, men eftersom antisladdsystem är så effektiva för att minska risken för skada, finns även det med som parameter för att ge en bredare bild av bilars säkerhet.

  • Krockprov eller verkliga olyckor?

    När man ska bedöma en bils krocksäkerhet finns det i huvudsak två metoder, analys av verkliga olyckor och krocktester. Det finns fördelar och nackdelar med båda.

    Krocka med docka

    Begränsningen med krocktester är att de inte alltid stämmer överens med verkligheten. De utförs under mycket kontrollerade former i utvalda situationer och med en docka istället för en riktig människa. Dockan motsvarar en fullt frisk man i sina bästa år. En ytterligare begränsning med krockprov är att resultaten bara kan jämföras inom den egna storleksklassen. Fördelen med krockprov jämfört med resultat från verkligheten är att krocktesterna snabbt kan ge en indikation om nya bilars säkerhetsnivå.

    Krocka på riktigt

    Verklighetsmetoden kan inte användas på nya bilar eftersom de måste rulla på vägarna ett par år och vara inblandade i tillräckligt många olyckor för att kunna utvärderas. Men fördelarna med metoden överväger ändå, eftersom det bland annat blir ett mer heltäckande resultat. Verkliga olyckor sker var, när och hur som helst. De drabbar män, kvinnor, unga och gamla, sker ur alla tänkbara vinklar och mellan alla typer av fordon.

  • Liten mot stor

    Det är flera gånger högre dödsrisk i de minst säkra bilarna jämfört med de säkraste. Nyare bilar har generellt betydligt högre säkerhetsstandard och därmed färre skadade. En ny liten bil kan därför vara lika säker eller säkrare än en gammal stor bil, men skillnaderna mellan olika märken och modeller är stor. Eftersom våra resultat från verkliga olyckor bygger på en jämförelse med medelbilen som rullar på våra vägar, kan du jämföra resultat från olika storleksklasser.

  •