Vägsäkerhet

Hur påverkar vägar trafikolyckorna?

Globalt sett utgör trafikolyckor den största orsaken till dödsfall för personer i åldrarna 10-24 år. Vi behöver ett säkrare vägtransportsystem för att antalet allvarligt skadade och dödade ska minska.

Bättre vägar skulle ge 40 procent färre dödsolyckor. Trots att bilsäkerheten och bilisternas kunskap om säkerhetsutrustning blivit allt bättre så fortsätter svåra personskador att ske. Därför studerar vi hur lagbrott och brister i vägars och fordons säkerhetsstandard påverkar antalet trafikolyckor.
Både vägen och bilens utformning har stor betydelse för att minska trafikskadorna. En ny och säker bil gör det möjligt att överleva en frontalkollision i 70 km/tim. I möteskollisioner med högre hastigheter eller i kollisioner med träd i 70 km/tim blir krockvåldet ofta alltför högt. Då spelar det ingen roll i vilken bil de åkande sitter i.

Hur säker är bilen: olika bilmärkens säkerhet

Samverkan mellan väg och fordon

Vid högre hastigheter krävs därför att vägens och bilens säkerhetssystem samverkar. Vår forskning visar att vägens utformning är mest avgörande för att minska trafikdöden. Genom att höja vägstandarden skulle drygt 40 procent av alla dödsolyckor i bil kunna förhindras.

Även insatser för säkrare förarbeteende har betydelse eftersom var fjärde dödsolycka i bil är drogrelaterad. Och det trots att drogpåverkade förare bara utgör 0,2 procent av totaltrafiken. De drogpåverkade förarna är i två av tre fall obältade vilket kraftigt ökar risken att dö vid en trafikolycka.

Trafiksäkerhet i siffror

  • - Varje dag dödas mer än 3 500 personer i trafikolyckor världen över och 137 000 skadas.
  • - Årssiffran blir då 1,3 miljoner döda och 50 miljoner skadade.
  • - Av dessa 50 miljoner drabbas c:a 4,5 miljoner av någon form av invaliditet.
  • - Hälften av dessa är gångtrafikanter, cyklister eller motorcyklister.
  • - Totalt sker 90% av alla dödsolyckor i utvecklingsländer.
  • - I Europa dör 39 000 personer i trafikolyckor varje år och 150 000 får svåra skador.
  • - I Sverige dör cirka 400 och 10 000 skadas allvarligt.
Vad krävs egentligen för att minimera olyckor med svårt skadade och döda? För att närma oss Nollvisionen – att ingen skall dö eller skadas allvarligt i trafiken – krävs samverkan mellan de tre komponenterna: människan, bilen och vägen.

Det vanligaste sättet att anlägga säkra vägar, innan Nollvisionen formulerades, var att bygga motorvägar. Men motorvägar är ett dyrt alternativ. Så när riksdagen beslutade att Nollvisionen skulle gälla för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige, krävdes ett nytt tankesätt för att höja vägsäkerheten mer kostnadseffektivt.

Ett framgångsrikt koncept blev bland annat att öka användning av vägräcken, både för att åstadkomma minskad skaderisk vid singelolyckor och en minskning av mötesolyckor.
null
Dödsolyckor på 2+1-vägar har minskat med tre fjärdedelar jämfört med de gamla vägarna.

Singel- och mötesolyckor i Sverige

  • Totalt stod mötes- och singelolyckor för fyra av fem dödsolyckor i Sverige år 2006. Kollision mot träd utgjorde cirka hälften av alla singelolyckor. Mötesolyckorna är ofta mycket allvarliga och sker många gånger mot tunga lastbilar eller bussar.

2+1-vägar räddar liv

Dessa olyckor skulle kunna undvikas med hjälp av bra vägutformning. 2+1-vägar är lika säkra som motorvägar, men samtidigt klart billigare genom att säkerheten höjs på befintliga vägar utan mittseparering, med körfält i vardera riktningen. En 2+1-väg är utrustad med mitträcke och har tre körfält med omväxlande ett eller två körfält i vardera riktningen.

Dödsolyckor på dessa vägar har minskat med tre fjärdedelar jämfört med de gamla vägarna. Av det nuvarande statliga vägnätet på drygt 98 000 kilometer har ungefär 1 275 kilometer vägar byggts om till 2+1 vägar.

Mittseparering en viktig åtgärd

Resultat från vår forskning visar att mittseparering är en av de absolut viktigaste åtgärderna för att skapa ett säkert vägtransportsystem, för bilåkande utanför tätbebyggt område.

Betong eller vajer gör skillnad

Att krocka mot ett vägräcke är alltid att föredra framför en annan bil eller ett träd. Men det finns viktiga skillnader mellan olika typer av vägräcken

För att undersöka vilka krafter som verkar vid en krock har vi i samarbete med biltillverkare monterat in svarta lådor i bilar. De svarta lådorna mäter upp krockvåldet som uppstår vid en krock.

Våldet varierade beroende på motpart till exempel; bil, räcke och stolpe. Det uppmätta krockvåldet är som störst i krockar mellan två fordon och i singelolyckor mot fasta objekt, medan det är betydligt lägre i kollisioner med deformerbara räcken.

Olika vägräcken - olika resultat

De vanligaste vägräcken som används är betongräcken, stålräcken (W-räcken), rör-räcken samt vajer-räcken. Vi har också genomfört krocktester för att identifiera skillnader mellan de olika räckestyperna.

Testerna visade stora skillnader i uppmätt krockvåld mellan de olika typerna. Stapeldiagrammet här bredvid visar hur accelerationen i krockögonblicket skiljer sig mellan de olika räckena vid krocktester i två olika vinklar; 20 och 45 grader.

Vanligtvis sker krockar mot räcke med relativt små vinklar. Upp till 20 grader är krockkrafterna små. När det gäller den större vinkeln 45 grader, blir krockvåldet mot det hårda betongräcket så stort att risken för svåra personskador är mycket stor. Fler krockar med större vinklar kan förväntas framöver när användandet av räcken ökar.

Bil mot betongbarriär i 80 km/h

Bilen träffar betongbarriären i 45 graders vinkel. Krocken blir mycket kraftig, bilen deformeras rejält och slungas upp i luften vid träffen. Risken är stor att de åkande får allvarliga eller dödande personskador.

Bil mot vajerräcke i 80 km/h

Bilen träffar vajerräcket i 45 graders vinkel och fångas upp av räcket utan att ge stora belastningar på de åkande eller stora deformationer på bilen. I denna kollision klarar sig bilens åkande utan risk för skador.

Bil mot vajerräcke i 110 km/h

Bilen kör in i ett vajerräcke med 20 graders infallsvinkel. Bilen stannar inte utan fortsätter ut ur räcket och välter i ett senare skede. Krocken sker utan att de åkande utsätts för höga belastningar.

Bil mot stålbalksräcke i 80 km/h

Bilen träffar räcket i 45 graders vinkel. Bilen bromsas upp relativt odramatiskt på ca 2 meter. Detta ger låga belastningar på de åkande, som inte riskerar att få svåra skador.

Bil mot stålbalksräcke i 110 km/h

Bilen krockas mot ett räcke med 20 graders infallsvinkel. Bilen ändrar riktning i krocken och fortsätter ut från räcket i hög hastighet. De åkande utsätts inte för några stora belastningar och riskerar inte att skadas i träffen.