Vinterdäck

I många fall är dubbfritt rekommenderat!

Dubbdäck eller inte – det är frågan. Här hittar du många bra tips om vad du kan tänka på när du ska byta till vinterdäck. Sverige är ett avlångt land, och det just du behöver kan skilja sig rejält beroende på var du kör.

Som bilägare är det svårt att veta hur mycket man kör på olika underlag under en hel vinter. Hur gör man om det kanske är riktigt halt några få dagar per år?

Generellt är både däck med dubb och utan en kompromiss. Olika däcktypers prestanda är optimerade för alla underlag. Dubbdäcken fungerar framför allt bäst på is. På barmark river däremot dubbdäck upp hälsofarliga partiklar. Men dubbdäck ruggar också upp isiga vägar vilket hjälper dubbfria däck.

Nordiska dubbfria däck är anpassade för snö och barmark. De centraleuropeiska dubbfria vinterdäcken som förekommer även i Sverige, är anpassade för högre temperaturer och högre hastigheter på barmark.
Vilka vinterdäck ska jag välja? Vår trafikforskare Anders Ydenius ger några råd.
I tabellen nedanför ser du vilken däcktyp som passar beroende på var i Sverige du kör.
Område Med antisladd Utan antisladd
Storstad Dubbfritt Dubbfritt
Söder Dubbfritt Dubb
Mitt Dubbfritt Dubb
Norr Dubb Dubb

Storstäder

I till exempel Stockholm, Göteborg och Malmö rekommenderas dubbfria däck oavsett om bilen har antisladd eller inte. Här är dubbarnas bidrag till partikelutsläpp ett större problem än säkerhetsnyttan med all barmark.

Södra Sverige

Här rekommenderas dubbfria däck om bilen har antisladd, annars dubb. Skillnaden i den genomsnittliga bromssträckan är relativt liten mellan dubb och dubbfritt – antisladd är effektivt även med dubbfritt. Men på is och snö är dubb effektivt om bilen saknar antisladd. Den stora andelen barmark – 58 procent – ger stora partikelutsläpp från dubbdäcken. Eftersom bilar utan antisladd står för en betydligt lägre andel av trafikarbetet jämfört med antisladdbilar, så blir partikelutsläppen från dubben begränsade.

Mellersta Sverige

Här rekommenderas dubbfria däck om bilen har antisladd, annars dubb. Också här är skillnaden i genomsnittlig bromssträcka relativt liten mellan dubb och dubbfritt. På is/snö är dubb effektivt om bilen saknar antisladd. Antisladd är effektivt även med dubbfritt. Med 41 procent barmark dubbdäcken fortfarande stora partikelutsläpp. Eftersom bilar utan antisladd står för en betydligt lägre andel av trafikarbetet jämfört med antisladdbilar, så blir partikelutsläppen från dubben begränsade.

Norra Sverige

Här rekommenderas dubbdäck. Enligt vår undersökning har de dubbfria nordiska vinterdäcken i genomsnitt 17 procent längre bromssträcka jämfört med dubbdäck, de centraleuropeiska dubbfria vinterdäcken har i genomsnitt 35 procents längre bromssträcka än dubbdäcken. Andelen barmark var enligt undersökningen bara nio procent i Norra Sverige. 
 
Allmänt: Centraleuropeiska vinterdäck finns ingen anledning att använda eftersom de nordiska vinterdäcken är bättre.
Flera motortidningar som årligen testar däck, ger dig oftast råden att välja dubb om du mest kör på is och dubbfritt om du mest kör på bar asfalt. Till sist hamnar den bedömningen och valet av däcktyp på dig.

Här kan du se vad en undersökning baserad på verkliga olyckor och tidningarnas bromstester genererar för slutsatser:

För att kunna ge en förenklad rekommendation har våra forskare kombinerat data från verkliga olyckor med motortidningarnas bromstester. Som utgångspunkt för undersökningen är forskning som visar att det finns ett samband mellan bromssträcka och olycksrisk och att partikelutsläppen orsakade av dubbdäck leder till hälsokonsekvenser.

I det analyserade materialet ingår 22.500 polisrapporterade olyckor som inträffat vintertid, 1 dec-31 mars, under åren 2009-2013. Olycksmaterialet delades in i tre geografiska områden, Norr, Mitt och Söder (se kartbilden här bredvid).

De studerade olyckorna visar fördelningen av underlagen, torrt, vått, snö och is, för de olika områdena. Efter det har våra forskare räknat ut medelvärden av bromssträckorna för alla testade dubbdäck, dubbfria och centraleuropeiska däck med viktningen för underlag och område.

Testdata och underlag

De tidningar som vi hämtat testdata från är Auto Motor & Sport, Aftonbladet och Vi Bilägare. Som underlag har vi använt oss av testdata från 44 dubbdäck, 31 dubbfria däck samt 11 centraleuropeiska däck.

I tabellen nedan visas fördelningen av vägunderlag som förekom vid de studerade olyckorna 2009-2013. I södra Sverige och storstadsområdena var det barmark i 58 procent av olyckorna, I mellersta Sverige var det 41 procent barmark och motsvarande 9 procent i norra Sverige.

I våra rekommendationer har vi använt oss av det här resultaten som återspeglar de trafiksäkerhetseffekter som dubbdäcken har på is och snö, som stöds av tidigare forskning.

Men vi har också vägt in de hälsoeffekter i form av förtida dödsfall som dubbdäckens partikelutsläpp bidrar till. Hälsoeffekterna är ett stort problem och därför bör dubbdäcksanvändandet koncentreras till de situationer där trafiksäkerhetseffekten är som störst.
Fördelningen av vägunderlag som förekom vid de studerade olyckorna 2009-2013
Det förekommer råd om att vänta med bytet tills att mönsterdjupet nått lagstadgade 3 millimeter. Men det är inte att rekommendera.

  • Se till att byta däcken redan vid 4 – 5 millimeter
  • Om du vill ha nytta av dubben på is, byt när du ser att dubbutsticket är litet – mindre än 0,5 millimeter – oavsett hur mycket mönsterdjup som finns kvar
  • Dubbdäck får användas 1 oktober – 15april
  • Vinterdäck skall användas 1 december – 31 mars
Dubbfria vinterdäck har sick-sackformade spår i mönstret som kallas sajpningar . Sajpningarnas kanter skapar grepp på snö och is.

De Nordiska dubbfria vinterdäcken har fler sajpningar än de centraleuropeiska. Orsaken är att de dubbfria däcken får sitt fäste med de gummikanter som sajpningarna ger. Fler sajpningar ger alltså ett bättre grepp.

De Nordiska däcken är mer anpassade till is och snö medan de centraleuropeiska mer är anpassade till barmark och högre hastigheter. Det gör att de centraleuropeiska däcken tappar så mycket av sina vinteregenskaper att de inte är lämpliga på svenska vägar.

En annan skillnad är däckets slitbanekant. Det Nordiska dubbfria däcket har i allmänhet en vassare kant i änden av slitbanan, det Centraleuropeiska är mer rundad likt ett sommardäck. Orsaken är att de Centraleuropeiska däcken behöver större stabilitet med övervägande barmarkkörning i högre hastigheter. Det på bekostnad av egenskaperna på is och snö. I tabell X nedan visas skillnaderna mellan Nordiska och Centraleuropeiska vinterdäck.

Det här skiljer däcken åt

Skillnader däcktyp Nordiska dubbfria Centraleuropeiska dubbfria Sommardäck
Sajpningar Fler Färre Få/inga
Slitbanekant Skarp Rund Rund

Fler bra tips

  • För att du ska kunna dra nytta av dina dubbdäck på is så är en försiktig inkörning att rekommendera under de första tjugofem milen. Undvik kraftiga accelerationer och svängar så att dubben inte lossnar
  • Däckens egenskaper försämras när de slits. Skillnaden är märkbar och det gäller både dubb och dubbfria däck
  • Ett dubbdäck kan slitas väldigt olika beroende på underlag och körsätt. Om dubben sticker ut mindre än ca 0.5 mm (nya däck 1,2–1,4 mm) gör den inte någon nytta, även fast däckmönstret är bra
  • Hur bra ett vinterdäck än är i vinterväglag, så kan det aldrig mäta sig med det grepp du har med sommardäck på sommaren. Det betyder att du inte kan köra lika snabbt på vintern, dubbarna till trots. Sänk farten!
  • Fyrhjulsdrift gör inte bilen mindre sladdbenägen. Den maskerar i stället halt väglag, vilket kan leda till högre hastigheter än underlaget tillåter
  • Med framhjulsdrift är risken för sladd mindre än med bakhjulsdrift, förutsatt att bästa däcken sitter bak
  • De bästa däcken ska alltid sitta bak, för att minska risken för sladd. Sladd är en dominerande orsak till svåra olyckor med bilar utan antisladd
Här kan du läsa några intressanta forskningsfakta hämtade från studier och analyser – från bland annat trafikverket.

Trafiksäkerhetseffekter

  • En studie från Folksam och Trafikverket visar minst en 25% reduktion av polisrapporterade upphinnandeolyckor för dubbdäck på is och snö
  • En analys av dubbdäcksstudier (Meta analys) av Elvik 1999 visar cirka 2–5 procents minskning av olycksrisk med dubbdäck för bilar utan antisladd
  • En studie av bilar utan antisladd från Trafikverket 2011, visar att drygt hälften av dödsolyckorna på snö och is har skett genom överstyrning (bakhjulssladd)
  • En studie från Trafikverket och Vectura 2011, med bilar utan antisladd, visar en 42 procents minskning av dödsolyckor med dubb på snö och is, jämfört med dubbfria däck

Hälsoeffekter

  • En svensk studie av Sjöbert et.al. (2009) visar att ca 3100-3400 personer dör årligen i förtid i Sverige orsakat av partiklar PM10 resp PM2,5 som kommer från industri, uppvärmning, avgaser och vägdamm
  • En studie från Stockholms och Umeås Universitet (Meister et.al. 2012) har visat att 30-40 personer dör årligen i förtid i Stockholm orsakat av vägslitage däck och bromsbelägg
  • Stockholmsförsöket, som baserar sig på studier av dubbdäcksförbudet från Hornsgatan i Stockholm visar att 8 färre förtida dödsfall/år blev resultatet av dubbdäcksförbudet (Meister et.al. 2013)
  • En studie från VTI visar att en halvering av dubbdäcksanvändandet i Stockholm skulle ge en 20-20% ig minskning av partikelhalten (Gustafsson 2004)