Vinterdäck

Vad ska du tänka på när du väljer vinterdäck?

Här har vi samlat de bästa tipsen för dig som snart ska byta till vinterdäck eller köpa nya vinterdäck.

Olika däcktypers vinterprestanda är optimerade för vissa underlag, men variationen av underlag du vanligen kör på varierar stort beroende på var i landet du bor. Dubbdäcken fungerar bäst på is, men river upp hälsofarliga partiklar på barmark. Dubbade och nordiska dubbfria däck har däremot likvärdigt grepp på barmark och snö.

Däck som klassas som vinterdäck finns i olika utförande. Dubbdäcken är anpassade för snö men framförallt på is. Nordiska dubbfria däck är något sämre på is än dubbdäck och främst anpassade för snö med nordiska temperaturer. Centraleuropeiska dubbfria vinterdäck och året-runt-däck är mer anpassade för ett mildare europeiskt klimat och har i allmänhet sämre grepp på snö än de nordiska vinterdäcken och avsevärt sämre på is.

Vår senaste undersökning av året-runt-däck visas här.

Det förekommer råd om att vänta med bytet tills att mönsterdjupet nått lagstadgade 3 millimeter. Vi rekommenderar tidigare byte.

  • Dubbdäck får användas 1 oktober–15 april.
  • Vinterdäck ska användas 1 december–31 mars.

I tabellen nedanför ser du vilken däcktyp som passar beroende på var i Sverige du kör. Det är en vägledning för dig som är osäker på vilka underlag du oftast kör på och grundar sig på olycksanalyser av inträffade olyckor i Sverige 2009-2013.

Område Med antisladd Utan antisladd
Storstad Dubbfritt Dubbfritt
Söder Dubbfritt Dubb
Mitt Dubbfritt Dubb
Norr Dubb Dubb

Storstäder

I Stockholm, Göteborg och Malmö rekommenderar vi dubbfria däck oavsett om bilen har antisladd eller inte. Här är dubbarnas bidrag till partikelutsläpp ett större problem än säkerhetsnyttan eftersom det oftast är barmark.

Södra Sverige

Här rekommenderas dubbfria däck om bilen har antisladd, annars dubb. Också här är skillnaden i genomsnittlig bromssträcka relativt liten mellan dubb och dubbfritt. På is/snö är dubb effektivt om bilen saknar antisladd. Antisladd är effektivt även med dubbfritt. Med 58 procent barmark enligt olycksanalysen ger dubbdäcken fortfarande stora partikelutsläpp. Eftersom bilar utan antisladd står för en betydligt lägre andel av trafikarbetet jämfört med antisladdbilar, så blir partikelutsläppen från dubben begränsade.

Mellersta Sverige

Här rekommenderas dubbfria däck om bilen har antisladd, annars dubb. Också här är skillnaden i genomsnittlig bromssträcka relativt liten mellan dubb och dubbfritt. På is/snö är dubb effektivt om bilen saknar antisladd. Antisladd är effektivt även med dubbfritt. Med 41 procent barmark enligt olycksanalysen ger dubbdäcken fortfarande stora partikelutsläpp. Eftersom bilar utan antisladd står för en betydligt lägre andel av trafikarbetet jämfört med antisladdbilar, så blir partikelutsläppen från dubben begränsade.

Norra Sverige

Här rekommenderar vi dubbdäck. Enligt vår olycksundersökning har de dubbfria nordiska vinterdäcken i genomsnitt 17 procents längre bromssträcka jämfört med dubbdäck och de centraleuropeiska dubbfria vinterdäcken har i genomsnitt 35 procents längre bromssträcka än dubbdäcken. Andelen barmark enligt olycksanalyserna var bara nio procent i Norra Sverige.

Dubbfria vinterdäck, anpassade till svenska vintervägars varierande underlag, brukar benämnas ”nordiska dubbfria”. De har en gummiblandning som håller sig mjuk i kyla och ett speciellt mönster som greppar i snö och till och med på is, och fungerar även på våta eller torra vintervägar.

Dubbfria vinterdäck har sicksackformade spår i mönstret som kallas sajpningar. Sajpningarnas kanter skapar grepp på snö och is. Till skillnad från nordiska dubbfria däck ser man att Centraleuropeiska och året-runt däck i allmänhet har färre sajpningar. Nordiska dubbfria däck är att föredra vintertid såvida inte dubbdäck behövs. 

En annan typ av dubbfria däck som förekommer hos däckhandlarna är så kallade året-runt däck och centraleuropeiska däck. Dessa är mer anpassade till ett mildare vinterklimat med mestadels våta och torra vägar som förekommer i Mellaneuropa. De däcken är genom en lagändring 2019 tillåtna att använda på vintern, om de är märkta med snögreppsmärkningen (3PMSF).

Även om det finns enstaka året-runt däck med hyfsat snögrepp, anser vi generellt att de inte är lämpliga som vinterdäck i Sverige. En undersökning från 2022-2023 visar att året-runt-däck generellt sett ger sämre bromsegenskaper på snö, men framför allt på is jämfört med Nordiska dubbfria däck. Dessutom så är spridningen i bromsprestanda mycket stor bland året-runt däcken.

Här kan du läsa flera tips om vinterdäck och vinterväglag.

  • Välj inte de billigaste budgetdäcken, de har sämre is och snögrepp
  • Tänk på att vinterdäck ofta har en bestämd rotationsriktning
  • För att du ska kunna dra nytta av dina dubbdäck på is så är en försiktig inkörning att rekommendera under de första tjugofem milen. Undvik kraftiga accelerationer och svängar så att dubben inte lossnar
  • Dra gärna hjulbultarna med rekommenderat moment, använd momentnyckel
  • Hjulbultarna ska vara rena men inte smörjas
  • Efterdra hjulbultarna efter cirka tio mils körning
  • Däckens egenskaper försämras gradvis när de slits. Skillnaden är märkbar och det gäller både dubb och dubbfria däck
  • Ett dubbdäck kan slitas väldigt olika beroende på underlag och körsätt. Om dubben sticker ut mindre än cirka 0.5 mm (nya däck 1,2–1,4 mm) gör de inte någon nytta, även om däckmönstret är bra
  • Kolla däckmönstret oftare på elbilen då slitaget kan vara mycket större än en motsvarande fossilbil
  • Hur bra ett vinterdäck än är på vinterväglag, så kan det aldrig mäta sig med det grepp du har med sommardäck på sommaren. Det betyder att du inte kan köra lika snabbt på vintern. Anpassa farten.
  • Fyrhjulsdrift gör inte bilen mindre sladdbenägen. Den maskerar i stället halt väglag, vilket kan leda till högre hastigheter än underlaget tillåter
  • De bästa däcken ska alltid sitta bak, för att minska risken för sladd. Sladd är en dominerande orsak till svåra olyckor med bilar utan antisladd
  • En bil med dubbdäck får bara dra släp med dubbdäck. En bil med dubbfria däck får dra släp både med dubbfria eller dubbade vinterdäck
Filmen visar vår trafikforskare Anders Ydenius som ger några råd.

Några goda råd i valet av vinterdäck

Utvecklingen av däckens prestanda pågår ständigt. En studie från däcktester mellan 2013 och 2018 visar hur däckens prestanda förändrats. 

Genom att jämföra bromstester som genomförts av olika motortidningar (Aftonbladet, Auto Motor & Sport och Vi Bilägare) både 2012-2013 och 2017-2018 undersökte vi hur däckens greppförmåga utvecklats under fem år. 

Bättre däck på fem år

Den största skillnaden märks bland dubbfria däck som blivit i snitt 19 procent bättre på is och 14 procent bättre på snö när det gäller bromssträcka till stillastående från en fart på 50 kilometer i timmen.

För dubbdäck är det bara en liten förbättring, men dubbdäck har fortfarande ett bättre grepp på is och är ett bättre val i till exempel norra Sverige där det ofta finns hårt packad snö och is.
Den största skillnaden i bromssträcka med dubbdäck på is ser vi när vi jämför årets premium- och mellanklassdäck med budgetdäck, där premium/mellanklass i genomsnitt har 16 % kortare bromssträcka än budgetdäcken. Det är också en väsentlig skillnad i bromssträcka vad gäller prisklasserna för nordiska dubbfria däck.
På snö har fem år gjort stor skillnad för premium- och mellanklass när det gäller dubbdäck och nordiska dubbfria däck. Hela 14 % kortare bromssträcka i genomsnitt.
Här kan du läsa några intressanta forskningsfakta hämtade från studier och analyser. Du kan också ställa frågor till vår trafikforskare.

Hälsoeffekter

  • En svensk studie av Sjöbert et.al. (2009) visar att cirka 3100-3400 personer dör årligen i förtid i Sverige orsakat av partiklar PM10 respektive PM2,5 som kommer från industri, uppvärmning, avgaser och vägdamm
  • En studie från Stockholms och Umeås Universitet (Meister et.al. 2012) har visat att 30-40 personer dör årligen i förtid i Stockholm orsakat av vägslitage däck och bromsbelägg
  • Stockholmsförsöket, som baserar sig på studier av dubbdäcksförbudet från Hornsgatan i Stockholm visar att åtta färre förtida dödsfall per år blev resultatet av dubbdäcksförbudet (Meister et.al. 2013)
  • En studie från VTI visar att en halvering av dubbdäcksanvändandet i Stockholm skulle ge en 20-procentig minskning av partikelhalten (Gustafsson 2004).

Trafiksäkerhetseffekter

  • En studie från Folksam och Trafikverket visar en 25-procentig reduktion av polisrapporterade upphinnandeolyckor för dubbdäck på is och snö
  • En analys av dubbdäcksstudier (Meta-analys) av Elvik 1999 visar cirka 2–5 procents minskning av olycksrisk med dubbdäck för bilar utan antisladd
  • En studie av bilar utan antisladd från Trafikverket 2011, visar att drygt hälften av dödsolyckorna på snö och is har skett genom överstyrning (bakhjulssladd)
  • En studie från Trafikverket och Vectura 2011, med bilar utan antisladd, visar en 42-procentig minskning av dödsolyckor med dubb på snö och is, jämfört med dubbfria däck.
Ett moln det står hej i
Hej!

Ställ din fråga direkt till vår trafikforskare Anders Ydenius