Säkerhet och trygghet i bilen

Viktigt att veta inför val av bil och vinterdäck

Utvecklingen har gått starkt framåt när det gäller bilars säkerhetssystem. Men då gäller det att välja rätt utrustning.

Här går vi igenom olika system som påverkar din olycksrisk samt skydden som ger dig en bättre chans om olyckan är framme.
Fyrhjulsdrift på bilar ökar markant framkomligheten i vissa situationer men ökar samtidigt olycksrisken på vägar med is eller snö. Du bör därför inte köpa en fyrhjulsdriven bil om du inte har särskilda framkomlighetsbehov.

Sammanfattning

  • Folksams framkomlighetstest visar att fyrhjulsdrift har en klar fördel på blank is, jämfört med tvåhjulsdrift. Skillnaden var upp till 3 gånger beroende av vinterdäck.
  • Fördelen i dessa situationer sker dock på bekostnad av säkerheten vid andra, vanligare situationer. Vår senaste forskning visar att med fyrhjulsdrift ökar olyckorna på is och snö med 20-30%.
  • Fyrhjulsdrift kan maskera hala vägförhållanden. Den primära egenskapen av fyrhjulsdriften (bättre grepp som ger en fördel till exempel vid hala backar) gör samtidigt att föraren inte får tydliga signaler om att det kan vara halt och får svårare att anpassa hastigheten till väglaget. När det är dags att bromsa är ingångshastigheten därför ofta högre och bromssträckan blir inte kortare med fyrhjulsdrift.
  • Givet en hastighet är det däcken som avgör din bromssträcka.

Läs rapporten på svenska

Läs pressmeddelandet

Fyrhjulsdrivna bilar oftare inblandade i krockar på is och snö

Folksam har studerat cirka 35 000 polisrapporterade olyckor som skett i Sverige sedan 2003. Samma personbilar med och utan fyrhjulsdrift jämfördes. Samtliga hade antisladd.

På is och snö ökade fyrhjulsdrift personskadeolyckorna med 20-30%. Det fanns ingen skillnad mellan permanent och automatisk fyrhjulsdrift. På torrt och vått underlag var olycksrisken för fyrhjulsdrift samma som för tvåhjulsdrift. Bilden nedan visar den relativa olycksrisken mellan fyrhjulsdrift och framhjulsdrift.

Ytterligare analys visade att fyrhjulsdrivna bilar var oftare inblandade i krockar i högre hastigheter, upp till 10 % högre. Skillnaden mellan fyrhjulsdrivna och tvåhjulsdrivna bilar på torrt eller vått underlag var mycket liten.

Bättre framkomlighet med fyrhjulsdrift

Vårt biltest visar att bilar med fyrhjulsdrift har klart bättre framkomlighet på is än bilar med tvåhjulsdrift. 

Vi accelererade på blankis med en Volvo V60 med fyrhjuls- respektive tvåhjulsdrift och olika typer av vinterdäck: dubbat av premium- och budgetmärke samt odubbat av premiummärke. Resultatet visar att fyrhjulsdrift ger upp till tre gånger bättre framkomlighet, beroende på vilket vinterdäck man använder.

Däcken och inte fyrhjulsdriften avgör bromssträckan

Fyrhjulsdrift kan maskera vägförhållanden och förarna invaggas därmed i en falsk känsla av säkerhet. Detta syns i olycksstatistiken men även i våra tester. Bilden nedan visar stoppsträckan från 30 km/h för olika vinterdäck på blank is.

Fyrhjulsdrift med dubbade budgetdäck har en något högre framkomlighet än tvåhjulsdrift med premiumdubbdäck, men 20 procent längre bromssträcka. Vid hård inbromsning spelar fyrhjulsdrift eller tvåhjulsdrift ingen roll, då är det istället hastighet och typ av vinterdäck som är viktigast för säkerheten.
Bilbältet är trots alla nya skyddssystem fortfarande det effektivaste sättet att minska skaderisken om du krockar. Bältet ger en skyddseffekt på minst 50 procent dvs. hälften av de ca 40 obältade som omkommer varje år skulle kunna räddas.

De funktioner som bältet har i en modern bil är att hålla fast kroppen i bilen, fördela krafterna där kroppen är som starkast, utnyttja utrymmet som finns mellan kropp och bilinteriör samt att släppa fram kroppen lagom mycket så att krockkuddarna gör störst nytta.

Så funkar bältet

Även om bältet i princip sett likadant ut i 40 år har det utvecklats till ett komplicerat system, med funktioner som både sträcker bältet innan och under krocken. Det släpper också efter under krocken för att minska krafterna på kroppen.

Läs mer om vilka bilar som är säkrast

Viktigt vid voltning

  • I voltningsolyckor hindras en bältad person att flyga ut ur bilen. Det behöver inte vara en svår olycka för att en obältad person ska flyga ur bilen och riskera att klämmas eller slå i marken.

Bältessystem

Bältesanvändningen är mycket hög i Sverige. Men ca 40 procent av de omkomna i bilolyckor är obältade. En av de viktigaste trafiksäkerhetsåtgärderna är därför att öka bältesanvändningen ytterligare.

En bältespåminnare ger efter en viss tid en ljud- och ljussignal om att bältet inte används under körning. De flesta bilar med bältespåminnare har det bara i framsätet, men det blir allt vanligare med bältespåminnare på samtliga platser.

Bältespåminnaren gör nytta

För att förmå åkande i bilen att sätta på sig bältet har de flesta bilar idag ett påminnarsystem. Enligt våra studier höjer det graden av bältesanvändning från 86 till hela 98 procent.

Läs studien om Bältespåminnare

Trots bilbälte så finns en risk att slå sig mot bilens insida vid kraftiga kollisioner. En orsak till det är att bältet av komfortskäl inte är hårt spänt över kroppen vilket skulle behövas för att bromsa upp kroppen så tidigt som möjligt.

För att bältet skall vara spänt under krocken aktiveras bältesförsträckaren. Det innebär att bältet dras åt cirka tio centimeter under första delen av krocken. De flesta bilar har bältessträckare i framsätet men det är inte lika vanligt i baksätet. Bältessträckare bak är viktigt, speciellt för framåtvända barn över 4-5 år som ofta sitter bak och har känsligare nacke.

Under krockförloppet kan kraften mot kroppen från bältet bli så stor att framförallt äldre riskerar skador av bältet. En kraftbegränsare mildrar kraften genom att kontrollerat släppa efter bältet och utnyttja det utrymme som finns mellan den åkande och bilens insida.

I ovanliga fall förekommer krockkudde inbyggt i bältet som syftar till att breda ut krafterna och dämpa kraften.

Pre-crash: senaste utvecklingen

På senare år har så kallade Pre-crashsystem införts. Det innebär att sensorer kan upptäcka att en krock håller på att ske, och aktivera olika system innan krocken påbörjats. I ett Pre-crashsystem kan till exempel bältet dras åt något, alldeles innan krocken.

Se vad som händer i verkligheten

Vi har filmat en kollision så att du kan se bilbältet i aktion. Se vad som händer - klicka på filmen.
Bälte och krockkudde i aktion. Toyota Yaris från 2008 i möte med en 13 år gammal Volvo 945.
Whiplash är den vanligaste typen av skada vid bilkollisioner. den kan inträffa i alla riktningar, men påkörning bakifrån är den vanligaste. Av alla olyckor som ger nackbesvär leder cirka tio procent till kroniska besvär.

Ett bra whiplashskydd halverar risken för skada genom att minska huvudets rörelse i förhållande till överkroppen. Det räcker sällan med ett bra huvudstöd utan hela stolens utformning måste anpassas för att minimera den rörelse mellan olika kroppsdelar som uppstår vid en krock.

Vilka bilmodeller har bra whiplashskydd?

Mer läsning: frågor och svar om whiplashskador

Tre typer av whiplashskydd

  • Reaktivt huvudstöd
    Huvudstödet rör sig framåt och uppåt när kroppen pressas bakåt. Skyddstypen introducerades 1997. Flera studier har visat att skyddet minskar risken att skadas med cirka 30%. Men Folksams studier visar att skyddstypen inte har någon effekt för kvinnor medan män skyddas väldigt bra. Men flertalet bilfabrikanter har numera övergått till passivt skydd, vilka ser ut att ha samma skyddseffekt för både kvinnor och män.

    Passivt skydd
    Innebär att stolen fångar upp överkropp och huvud kontrollerat utan att stolen har några rörliga delar. Denna skyddstyp introducerades 1999 och är idag den vanligaste. Flertalet bilfabrikanter har gått över till passiva skydd. Folksams studier har visat att de halverar skaderisken för både män och kvinnor.

    Rörligt ryggstöd
    Hela ryggstödet är rörligt i syfte att fånga upp kroppen mjukt och kontrollerat. Denna skyddstyp introducerades av Volvo 1998, och används endast av Volvo och Jaguar. Folksams studier visar att skyddet drygt halverar skaderisken för både män och kvinnor.

Se vad som händer i verkligheten

Vi har genomfört whiplashtester och filmat vad som händer med nacken vid en kollision - klicka på filmen.
Whiplashtest av bilmodellen Mitsubishi Colt som resulterar i betyget "Dåligt".

Det kan du göra för att minska whiplashrisken

  • Välj en bil med effektivt whiplashskydd, notera speciellt att reaktiva huvudstöd inte är lika effektiva för kvinnor som för män. Kvinnor bör helst välja en bil med passivt skydd eller rörligt ryggstöd
  • Justera huvudstöden till rätt nivå. Stödets överkant minst i höjd med hjässan
  • Minimera avstånd mellan huvudet och huvudstöd - räta upp stolsryggen
  • Håll ordentligt avstånd till bilen framför
  • Om du håller på att bli påkörd bakifrån, pressa huvudet mot stödet och vrid det inte
Våra studier visar att antisladdsystem minskar olycksrisken med cirka 20 procent i snitt, för alla vägunderlag. I vått väglag minskar risken för olyckor med personskador med hela 50 procent.

Näst efter bältet är antisladd det viktigaste säkerhetssystemet i bilen. Det är också det bästa sättet att undvika okontrollerade sladdar som kan leda till allvarliga mötesolyckor eller singelolyckor.

Så funkar det

Ett antisladdsystem känner av när en sladd är på väg att inträffa. Systemet kan påverka motorpådraget och bromsa hjulen individuellt. Antisladdsystemet häver alltså inte den uppkomna sladden genom att styra, utan hindrar den från att bryta ut. Våra studier visar att olycksrisken minskar med i snitt cirka 20 procent för alla vägunderlag.

Antisladdsystem är det bästa sättet att undvika livsfarliga sladdolyckor på snöiga vägar. Det halverar risken för olyckor med personskador som följd, i vått väglag.

Förvirrande förkortningar

Som benämning på antisladdsystem används ett flertal olika förkortningar beroende på typ av system och olika tillverkare. Dessa kan vara svåra att hålla reda på. Exempel på benämningar kan vara DSC, DSTC, ESP, M-ASTC, VDC, VSA och VSC.

Fungerar olika mellan fabrikaten

Även om alla är antisladdsystem så kan känslan variera en hel del två bilmärken emellan. I ett fabrikat kan bilen påverkas påtagligt medan att annat tillåter sladden att bryta ut till en viss grad. Anledningen är att olika biltillverkare vill ha mer eller mindre hjälp från antisladdsystemet.

Antisladdsystemet går oftast inte att stänga av men om det är avstängningsbart bör det ändå alltid vara påslaget.

Läs mer om vilka bilar som har antisladdsystem

Förväxlade system

  • Antisladdsystem förväxlas ofta med antispinn som endast reducerar hjulspinn vid gaspådrag.

Se vad som händer i verkligheten

Vi har filmat vad som händer med och utan antisladdsystem. Klicka på filmen.
Bil med takbox i 60 kilometer i timmen. Utan (höger bild) och med (vänster bild) antisladdsystem.
När krockkuddarna kom i USA på 70 talet var de inte särskilt sofistikerade. Dagens moderna airbag har inbyggda funktioner som på ett ”smart” sätt kan bedöma när den skall aktiveras eller inte, och även om den skall aktiveras med full eller begränsad kraft.

När en bil krockar känner bilens sensorer av om krockvåldet är tillräckligt stort för att aktivera krockkuddarna. Uppblåsning av en krockkudde går så snabbt (ca 40 ms) att det kan vara svårt att inse att den ens varit uppblåst under kollisionen.

Många gånger kan det se märkligt ut att krockkuddarna inte aktiverats trots att bilen blivit kraftigt deformerad. Men skadorna kan vara omfattande utan att krafterna i bilen varit farligt stora, och då ska krockkudden inte aktivera.

Sidokrockkuddar måste blåsa upp ännu snabbare eftersom människokroppen är förhållandevis nära de ytor som kudden ska skydda ifrån.

Läs mer om vilka bilar som är säkrast

Hur mycker minskar skaderisken vid användning av:
Förarkrockkudde 60-70%
Passagerarkrockkudde 55-60%
Sidokrockgardin + krockkudde 45%
(När bälte, bältessträckare och krockkudde används tillsammans)  

Mer om de olika krockkuddarna

Kombinationen bälte, bältessträckare och förarkrockkudde minskar risken för svåra skador med 60-70 procent för föraren och 55-60 procent för framsätespassageraren. Krockkudden är en del av bilens säkerhetssystem, men för att den ska ge optimal skydd måste bilbältet alltid användas.

Volymen på en förarkrockkudde är mellan 45-64 liter och 100-150 liter på passagerarsidan. En krockkudde ska vara helt uppblåst innan kroppen fångas upp och töms därefter inom en sekund.

Mindre aggresiva

Utvecklingen av krockkuddar har bestått i att göra krockkuddarna mindre ”aggressiva”, genom att låta dem blåsa upp i flera steg. Därför kan man i en lindrigare krock få krockkudden att blåsa upp med en mer anpassad kraft. Drivgasen som fyller airbagen med har också bytts ut till tryckluft eller argongas som är ofarlig för människan.

Att tänka på

Krockkudden är fortfarande att betrakta som farlig om du befinner dig i uppblåsningsområdet, det vill säga 20 centimeter eller närmare. Speciellt gäller det att inte placera barn kortare än 1,4 meter på en plats med inkopplad airbag. Bakåtvända barnstolar är alltid direkt livsfarligt att placera på passagerarplats där krockkudden kan aktiveras.

Sidokrockgardinen fälls ned från taket. En uppblåst krockgardin täcker större delen av bilens sidorutor, oftast även baksätets sidorutor.

Den förekommer också i form av en tubformad kudde diagonalt över sidorutan. Till skillnad mot bilens övriga krockkuddar som är uppblåsta under ett kort ögonblick, är sidokrockgardinen uppblåst under flera sekunder. Orsaken är att sidokrockgardinen även skall skydda vid voltningsolyckor.

Minskar risken

Sidokrockgardin tillsammans med sidokrockkudde för bröstkorgen minskar risken att skadas i sidokrockar med upp till 45 procent.

Sidokrockkudde

Sidokrockkudde sitter oftast i framstolarnas ryggstöd och ska vid en krock fylla ut utrymmet mellan den åkandes bröstkorg och dörrsidan. Med en krockkudde för bröstkorgen minskar risken med cirka 10 procent. Det är fortfarande ovanligt med sidokrockkuddar i baksätet.

Här kan du hitta bilmodeller med sidokrockkuddar

2003 började de första bilmodellerna med knäkrockkudde komma ut. En knäkrockkudde är precis som det låter en avlång airbag som sitter framför förare och framsätespassagerare. Den minskar risken för att skada knän, lårben och höfter.

Även en bältad förare riskerar att glida fram inunder bältet, till instrumentbrädan och slå i knäna om inte midjebältet är ordentligt åtdraget. En krockkuddetyp som fortfarande är relativt ovanligt är en krockkudde längst fram i sittdynan som i uppblåst läge hindrar att föraren glider framåt.

Se vad som händer i verkligheten

Vi har filmat en kollision när krockkuddarna löser ut - se vad som händer. Klicka på filmen.
Bälte och krockkudde i aktion. Toyota Yaris från 2008 i möte med en 13 år gammal Volvo 945.
Sedan 2008 har en ny typ av säkerhetsutrustning börjat dyka upp på bilmarknaden; automatiska bromssystem. Med hjälp av en kombination av sensorer i fronten kan bilen reagera på fotgängare och andra fordon som närmar sig för fort.

Trafiksäkerhetsforskning utgår från att minska riskerna för personskada bland annat genom att förbättra bilens krocksäkerhet och vägens utformning.

Krockhastigheten avgörande

En svårighet har varit att minska själva krockhastigheten (hastigheten alldeles innan krocken) på annat sätt än med vägens hastighetsbegränsning. Detta är mycket viktigt eftersom det påverkar krockvåldet och skaderisken de åkande utsätts för i så stor grad.

I och med införandet av automatiska bromsar kan systemet bedöma om du närmar dig ett fordon eller objekt framför dig för snabbt. Bedöms krocken som oundviklig, kommer bilen att bromsa själv.

Inte alla system bromsar med full kraft

De flesta system bromsar inte med full kraft vilket innebär att bilen eventuellt kommer krocka ändå om farten är för stor. Beroende på mängden överskottsfart, kommer bilen att antingen minska krockhastigheten eller helt undvika kollision vid en lägre hastighet.

Våra studier: personskador minskar med mer än 64%

En studie från Folksam visar att autobroms som ingriper vid påkörning bakifrån har mycket stor betydelse för bilsäkerhet i stadsmiljö. På vägar med hastighetsgräns upp till 50 km/timme minskar bilisternas personskador i den påkörda bilen vid påkörning bakifrån med hela 64 procent. I cirka 40 procent av fallen inträffade kollisionen ändå, men utan några personskador. Dessutom beräknas cirka 25 procent av olyckorna ha undvikits helt.

Automatiska bromsar ger premierabatt

  • Med den kunskap vi har om krockvåldet och personskaderisk vet vi att de automatiska bromssystemen kommer att ha en stor inverkan på trafiksäkerheten. Vi ger därför premierabatter för de bilmodeller som är utrustade med automatiska bromssystem.
Dubbdäck eller nordiska dubbfria däck? Den däcktyp du behöver skiljer sig rejält åt beroende på var i Sverige du kör bil.

Vi har samlat de bästa tipsen för dig som ska byta till eller köpa nya vinterdäck, så att du kan välja de däck som är bäst för det underlag du kör på.

Tips när du väljer vinterdäck

Här kan du se alla Folksams filmer om bilsäkerhet.

Dubbdäck eller dubbfritt? Välj rätt vinterdäck

Dubbdäck eller dubbfritt? Anders Ydenius, trafikforskare på Folksam rekommenderar dig vilka däck du ska använda beroende på vad du bor.

Whiplash

Whiplashtest av bilmodellen Mitsubishi Colt som resulterar i betyget "Dåligt".

Antisladdsystem

Bil med takbox i 60 kilometer i timmen. Utan (höger bild) och med (vänster bild) antisladdsystem.

Krockkudde och bilbälte

Bälte och krockkudde i aktion. Toyota Yaris från 2008 i möte med en 13 år gammal Volvo 945.