Tips och råd vid fölning

Vad är underbarare än ett litet föl på vingliga ben? Alla vill ju att fölet ska må bra men sorgligt nog händer det att föl eller ston förloras på grund av bristande kunskaper hos ägaren. Har du tecknat vår Vänta fölförsäkring? Läs våra tips för att fölet ska få bästa möjliga start.

Månaderna före födseln

Tänk på att ge stoet fri tillgång till näringsrikt grovfoder – hon behöver ett gott hull så att hon kan producera mjölk. Det är också viktigt att ge stoet extra tillskott av selen och E-vitamin. Se även till att hon är vaccinerad mot stelkramp och influensa. Kontakta en foderrådgivare om du är osäker eller har frågor.

Stoets foder

  • De sista tre till fyra månaderna då fölfostret växer som mest behöver stoet mer foder.
  • Öka mängden kraftfoder och mineraltillskott.
  • Det är viktigt att stoet har gott hull vid fölningen för att klara att producera mjölk och för att få det bästa dräktighetsresultatet.
  • Under de sista tre månaderna kan du även ge ett extra tillskott på selen och E-vitamin för att minimera risken för muskeldegeneration - även om de flesta mineralfoder är tillsatta med dessa ämnen.

Vaccination mot stelkramp och influensa

För att fölet ska få ett fullgott skydd är det viktigt stoet har tillräckligt med antikroppar mot framför allt stelkramp i råmjölken, men även influensa. Vaccinera därför stoet cirka fyra veckor före den beräknade fölningen.

Räkna ut fölning

Det är svårt att förutsäga exakt när fölningen sker. Dräktighetstiden varierar och stona visar olika tecken på att förlossningen är på gång. 335 dagar är den genomsnittliga dräktighetstiden men upp till tre veckor före och fyra veckor senare är normalt.

Säkra tecken på fölning

  • Juvret växer till ungefär en månad före fölning men det finns stora variationer. Många får en svullnad framför juvret, framför allt unga ston.
  • Vätskan i juvret är klar till en början men blir grumligare och mer mjölkliknande närmare förlossningen. Hos en del ston syns ingen vit mjölk förrän efter förlossningen. Ser du vaxproppar av utpressad mjölk som torkat på spenen är förlossningen nära.
  • Bäckenbanden som sitter vid sidan av svansfästet slappar inför förlossningen. Hur väl detta syns varierar men kan vara ett tecken på att förlossningen är nära.

Fölningen

Oftast klarar stoet fölningen själv utan hjälp, men det är bra att ha veterinär till hands om det skulle uppstå problem. Kameraövervakning och svett-detektor är exempel på sätt att övervaka fölningen. Men stör inte stoet i onödan, det kan orsaka stress och att förlossningen drar ut på tiden.

När det är dags för fölning – checklista

Inför och under fölningen finns saker du bör vara uppmärksam på. För din, stoets och fölets säkerhet har vi gjort den här checklistan.
  • Var beredd och ha telefonnummer till jourhavande veterinär tillgängligt.
  • Misstänker du felläge? Ser du bara ett ben som kommer, bara nosen, eller två ben och ingen nos? Då är det bråttom – ring veterinär!
  • Efterbörden ska normalt lossna inom 2–3 timmar efter fölningen. Går det mer än 5-6 timmar kan stoet behöva veterinärbehandling.
  • Stoet kan få kraftiga eftervärkar och koliksymtom – håll koll så fölet inte skadar sig.
  • Har stoet läckt råmjölk innan fölningen behöver du 12-24 timmar efter fölningen ta ett blodprov (foalcheck) för att kolla hur mycket antikroppar fölet fått i sig.
  • Kolla så juvret har minskat (ska helst vara tomt) när fölet slutar att dia.
  • Rinner det urin ur naveln på fölet måste du kontakta veterinär.
  • Om fölet får kraftig diarré, koliksymtom, diar dåligt och verkar slött ska du alltid kontakta veterinär.
  • Glöm inte att försäkra ditt föl!
  • Öppningsstadiet
    När stoet ska föla sker det oftast fort. Öppningsstadiet då fosterväggarna öppnas märks inte alltid tydligt. Stoet kan visa oro, vandra, visa lätta koliksymtom som att titta åt buken. Hon går ofta ifrån de andra hästarna i flocken. Denna fas kan ta från några timmar till ett dygn.
  • Utdrivningsstadiet
    Är oftast kort om allt går som det ska. Det tar cirka 10- 20 minuter eller längre, framförallt för unga ston och äldre svaga ston. Utdrivningsstadiet börjar med att den yttre fostersäcken brister, ”vattnet går” i form av 10-15 liter gulaktig klar vätska. Ungefär 5-10 min senare ser du normalt den inre fosterhinnan där fölet ligger. Har fosterhinnan brustit syns fölets ben.
Stoet fölar oftast liggande vilket är bäst. Oftast reser och lägger sig stoet flera gånger för att hjälpa fölet i rätt position för utdrivning. Det är viktigt att inte störa stoet så att hon reser sig upp när utdrivningen kommit igång. Då fölet pressas ut går oftast den tunna inre fosterhinnan sönder men ibland förblir den hel och fölet ligger kvar ”i påsen”. För att fölet ska få luft måste det själv sparka hål i fosterhinnorna vilket ett piggt föl normalt klarar av. Eventuellt kan ett föl som är svagt av förlossningen behöva hjälp med att du gör hål på fostersäcken.
  • Då fölet kommit ut
    Lämna stoet i fred då fölet kommit ut. Ligger fölet med bakbenen kvar i slidan ligger stoet oftast kvar om hon inte blir stressad. Detta är viktigt för att fölets blod som är kvar i moderkakan (cirka 1 1/2 liter) ska hinna pumpas över till fölet. Efter cirka åtta minuter stryps cirkulationen naturligt av. Ett par centimeter från bukväggen syns då en avsmalning av naveln och den går av då stoet reser sig upp. Det är det naturliga och bästa sättet.

Rör inte navelsträngen i onödan

Naveln är en inkörsport för infektioner. Ibland händer det att moderkakan kommer ut samtidigt med fölet och du kan behöva hjälpa till med att dra av naveln. Det gör man genom att dra i navelsträngen samtidigt som man håller emot om navel vid bukväggen. Naveln går då av på det naturliga stället. Viktigt här är att vara ren om händerna. Klipp inte av naveln! Om den blöder kan blodflödet behöva strypas vilket dock är sällsynt. Gör det i första hand med fingrarna med en jodopaxtuss, det kan ta flera minuter. Knyt inte av naveln då det medför en stor risk för infektioner. Desinficera naveln med till exempel klorhexidin eller jodsprit.

Komplikationer

Fellägen förekommer även om det är ovanligt. Fölet kommer normalt med framben och huvud först. Ett framben är oftast 10-15 centimeter bakom det andra och nosen strax efter. Om förloppet inte följer detta mönster vid utdrivningen kan det vara ett felläge. Kontakta din veterinär omgående, det är bråttom att åtgärda!

Efterbörden

Moderkaka och fosterhinnor kan ibland komma ut samtidigt med fölet men det normala är att den sitter kvar efter förlossningen. Normalt lossnar den successivt vilket helst ska ha skett inom en timme. Om den sitter kvar längre än cirka 2-3 timmar kallas det kvarbliven efterbörd. Ju längre tiden går desto större blir risken för livmoderinflammation, vilket kan innebära svårigheter för stoet att bli dräktigt igen och även en risk för akut fång. Om efterbörden suttit mer än cirka sex timmar kan stoet behöva behandlas medicinskt av veterinär.
Åtgärder som stimulerar att efterbörden lossnar:
  • Låt efterbörden vara hel – tyngden hjälper till.
  • Bind gärna upp den till ett knyte med en blöt handduk om den släpar i marken.
  • Livmodersammandragningar hjälper till
  • Fölets diande ger frisättning av oxytocin som ger livmodersammandragning.
  • Separera fölet från stoet vars stress stimulerar processen.
  • Injektion av Oxytocin, görs av veterinär.

Eftervärkar

En del ston får kraftiga eftervärkar när efterbörden släpper. Stoet riskerar då att skada fölet om det lägger sig och rullar i boxen. Här kan du behöva ingripa! Ston som tidigare har sytts kan spricka upp vid förlossningen och kan återigen behöva sys. Det går att göra akut men man kan normalt vänta någon vecka eller till omseminering om det inte är en kraftig skada som måste åtgärdas direkt.
Men om stoet inte ska betäckas på ett år är det viktigt att sy. Kronisk katarr i vagina-livmoder till följd av förorening är en vanlig orsak till att stoet har svårt att bli dräktigt igen.
Normalt klarar sto och föl sig själva, lägger vi oss i kan vi störa mer än hjälpa. Det är framförallt viktigt att en förstföderska får tid med sitt nyfödda föl utan att bli stressad. Annars kan den viktiga kommunikationen mellan dem störas.
Ströa lagom i boxen! Har du stora mängder strö kan fölets första stapplande steg bli svåra. Föl som föds ute har som regel mycket lättare att ta sig upp. Fölet behöver träna motorik och balans innan det klarar av att hitta spenen och börja dia. Eventuellt kan du hjälpa ett vingligt föl att komma upp och hålla balansen genom att stödja bakdelen. Du kan behöva tålamod när du ser fölungen suga på allt utom spenarna när det letar. Om fölet är piggt i övrigt behöver du inte vara orolig.
Lämnar du sto och föl i fred reder de oftast ut det. Försöker du styra huvudet till spenen blir det onaturligt och fölet blir mest irriterat. Inom 3-4 timmar bör fölet helst ha diat men är ingen absolut gräns. Om fölet är svagt är det ett alternativ att mjölka ur stoet och ge 2-3 dl råmjölk med nappflaska. Det är dock mycket viktigt att fölet själv suger ordentligt för att inte riskera att mjölk kommer ner i luftvägarna med lunginflammation som följd.

Den viktiga råmjölken

Råmjölken innehåller antikroppar som fölet måste ha för sitt infektionsförsvar. Förmågan att ta upp antikropparna från tarmen minskar successivt efter födseln.
En del ston läcker råmjölk under senare delen av dräktigheten och det kan vara viktigt, när fölet är ett par dagar gammalt, att ta ett blodprov för kontrollera hur mycket antikroppar det fått i sig. Om halten är för låg behöver fölet få blodplasma intravenöst för att få sitt infektionsskydd. Upptäcks bristen på antikroppar inom 12 timmar efter födseln kan du fortfarande ge råmjölk eller blodplasma med sond eller nappflaska.
Det värsta kan inträffa och vi förlorar stoet vid fölningen. Mjölka då om möjligt ur råmjölken från stoet och ge den till fölet med nappflaska eller sond. Ta sedan kontakt med ammajouren (telefon 0733-14 13 16) för att få hjälp med att hitta en amma eller få tag i råmjölk.

Avmaskning

Om stoet tidigare blivit smittat med fölmask kan hon ha vilande larvstadier i juvervävnaden. De utsöndras till mjölken och det nyfödda fölet blir smittat. Fölmask kan orsaka att den så kallade fölbrunsten övergår i en allvarligare svårbehandlad diarré. Misstänker du att stoet är smittat, avmaska henne direkt efter förlossningen.

Tarmbeck eller mekoniet

Är den första mörka avföringen, sammanbakad som relativt hårda kulor. Ofta krystar fölet ganska kraftigt för att få ut mekoniet vilket är normalt. Mängden varierar stort och hos en del föl kan det ta upp till två dygn innan allt mekonium kommit ut. Så länge fölet är piggt, diar och inte har tecken på ont i magen behöver du inte ge någon behandling. Pilla inte ut mekoniet, det kan ge svullnad i anus och fölet kan bli förstoppat.
Fölet aktiveras om du separerar sto och föl några gånger de första dagarna. Det hjälper också till att få fart på tarmen samtidigt som stoets rening påskyndas. Du kan ge laxerande medel som Microlax. Klyx kan användas men är ofta inte nödvändigt.
Om fölet föds ute med andra ston så tas fölet oftast upp i flocken på ett lugnt sätt. Om stoet fölat ensamt i en box kan det bli rusning bland de nyfikna hästarna när sto och föl släpps ut. Oftast går det bra, men det finns risk för att föl med felställningar eller svaga ben skadas på grund av belastningar av det omogna skelettet. Här är det viktigt att hålla efter hovarna så de inte blir skeva.
Rekommendationen för snedställda och svaga föl är att de under den första känsliga tiden får vistas på fast underlag under delar av dagen. Gärna på en mindre yta där fölet kan styra sina rörelser och inte tvingas springa efter en stressad moder. De flesta felställningarna går att rätta till med rätt hantering, framför allt genom att vårda hovarna. Kontakta din veterinär och hovslagare för att sätta in åtgärder tidigt.
Fölet är känsligt för alla slags smittor och det är viktigt att hagarna inte är smittade med bakterier och parasiter. Vinterpaddockar som inte är ordentligt rengjorda är till exempel olämpliga för det nyfödda fölet.
Källa: Henrik Nyberg, veterinär Husaby Hästklinik