Så här tycker Folksam

Folksams verksamhet påverkas ofta av förändringar i lagar, regler och trender i vår omvärld. För att kunna påverka dessa förändringar engagerar vi oss i ett antal nyckelfrågor.
Frågorna varierar över tiden beroende på relevans och intensitet i förändringsprocessen. Här hittar du de frågor som engagerar oss just nu.

Folksam tar inte ställning till regeringens förslag på lagstiftning om kvotering.

Vi är övertygade om att jämställda bolag tar bättre vara på kompetensen och har därför bättre förutsättningar att öka lönsamheten. På Folksam har vi under många år arbetat för att ha en jämn könsfördelning i våra ledningsgrupper och i våra styrelser. Ett arbete som resultaterat i att vi har en jämn könsfördelning. Folksam har även under en lång tid aktivt verkat för att påverka jämställdheten i de bolag som vi äger i rätt riktning. Det kommer vi även att göra framgent liksom att verka för att hålla liv i debatten om jämställdhet i näringslivets toppskikt. Vi tar dock inte ställning till om det behövs en kvoteringslagstiftning för att uppnå jämställdhet. Det överlåter vi till politiken.

Den 30 juni 2015 träffades en politisk överenskommelse på EU-nivå om det omarbetade försäkringsförmedlingsdirektivet.
IDD är en politisk överenskommelse på EU-nivå om ett försäkringsdistributionsdirektiv, eng. Insurance Distribution Directive (IDD). Samtliga distributionskanaler omfattas av det nya direktivet, inklusive försäkringsföretagens egna distributionskanaler. Det nya direktivet är mer omfattade och innehåller mer detaljerade regler än det tidigare försäkringsförmedlingsdirektivet.

IDD innehåller krav på bland annat högre standarder vid försäljning av försäkringsprodukter, processer för produktgodkännande, neutrala ersättningssystem och visst antal timmar årlig fortbildning för vissa kategorier av försäkringsföretagens anställda. Direktivet innehåller inte något provisionsförbud utan överlämnar åt medlemsstaterna att bestämma om de vill införa regler om provisionsförbud vid distribution av försäkringsprodukter.

Vad tycker Folksam?

Folksam välkomnar att IDD omfattar alla distributionskanaler, det vill säga både distribution via förmedlare och försäkringsföretagens egna distributionskanaler.

Folksam välkomnar vidare att direktivet inte innehåller något provisionsförbud utan överlämnar åt medlemsstaterna att bestämma om de vill införa regler om provisionsförbud.

Folksam ser också positivt på att försäkringsbaserade investeringsprodukter regleras i IDD och tar hänsyn till särdragen hos försäkringsbaserade sparandeprodukter till skillnad från de investeringsprodukter som tillhandahålls av till exempel värdepappersbolag och regleras under EU-direktivet MiFID II.

I september 2016 skickade Folksam in ett yttrande till Finansdepartementet gällande IDD och kollektivavtalad tjänstepenision.

Folksams yttrande till Finansdepartementet om IDD hittar du här

I dag har ungefär 650 000 personer i Sverige en privat sjukvårdsförsäkring.
Huvuddelen betalas av arbetsgivare men vi ser att sjukvårdsförsäkring allt oftare ingår i olika typer av gruppförsäkringar. Sjukvårdsförsäkring är ett komplement till den offentliga sjukvården.

Vad tycker Folksam?

Privat sjukvårdsförsäkring är en produkt som efterfrågas av våra kunder, därför engagerar vi oss i att ta fram sådana lösningar.

Även om privata sjukvårdsförsäkringar i dag leder till att fler får vård snabbare bör en utbyggnad ske med viss försiktighet. Om allt för många har en privat sjukvårdsförsäkring kan det påverka viljan att betala skatt.

Det är viktigt att de offentliga aktörerna arbetar för att deras vårderbjudande är lättillgängligt, i annat fall kvarstår behovet av en privat sjukvårdsförsäkring.
Försäkringsavtal som har sparandeinslag gäller normalt sett under överenskommen avtalstid. För kapitalförsäkringar, som normalt sett är kortsiktiga, har kunden rätt att begära återköp av försäkringsavtalet.
2006 infördes tvingande lagreglering som ger kunden möjlighet att flytta kapitalet till ett annat försäkringsbolag. Redan 2001 införde Folksam motsvarande regler för sina kunder. Däremot gäller inte denna möjlighet för kunder som tecknat avtal innan 2001.

Flytträtt har övervägts i Livförsäkringsutredningen som ett resultat av en längre politisk diskussion om att konsumentskyddet ska öka. De kunder som är missnöjda ska kunna flytta från ett försäkringsbolag till ett annat. För Folksams del skulle en tvingande retroaktiv flytträtt innebära att lagreglering införs så att även kunder med äldre avtal skulle kunna flytta försäkringskapitalet till ett annat försäkringsbolag.

Vad anser Folksam?

Folksam är positivt till förslag som ökar kundnyttan. De utredningsförslag som hittills presenterats har nästan uteslutande valt att fokusera på konsumentskydd för de som flyttar bort. Mindre fokus har lagts på kundnytta för samtliga kunder, det vill säga även de kunder som väljer att stanna kvar i försäkringsavtalet men som likväl påverkas av att vissa kunder väljer att flytta sina avtal.

Samtidigt vet vi av erfarenhet att många kunder själva har svårt att bedöma om en flytt till nya försäkringslösningar är bättre än de som kunderna redan har. I praktiken innebär det ett stort utflöde av äldre försäkringsavtal med stort innehåll av försäkring, till nyare försäkringsavtal med störst fokus på investeringsprodukter, vilket inte alltid gynnar kunderna. Av de skälen har Folksam valt att vara avvaktande till en retroaktiv flytträtt.

Vad anser andra försäkringsbolag?

De flesta försäkringsbolag ser på retroaktiv flytträtt som ett sätt att öka tillströmningen av kunder genom ökad försäljning och är därför positiva till en retroaktiv flytträtt, primärt av kommersiella skäl snarare än konsumentnytta.

Dessa bolag skulle med lätthet kunna införa retroaktiv flytträtt för sina egna kunder på egen hand utan en lagstiftning. Istället har de främsta förespråkarna till en retroaktiv flytträtt en stor andel av sina försäkringsavtal utan möjlighet till flytträtt.
Livsförsäkringsutredningen är mycket betydelsefull för många av bolagen inom Folksam och utredningen missar målet anser vi.
Förutom retroaktiv flytträtt berör utredningen grundläggande frågor för ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer, såsom överskottshantering, kapitalförsörjning, associationsrätt och bolagsstyrning.

Vad tycker vi?

Förslaget kommer, om det genomförs, att kraftigt försämra både den associationsrättsliga och rörelserättsliga lagstiftningen samt kapitalförsörjningen för ömsesidigt bedrivna försäkringsbolag.

En flytträtt utan tillräckliga skyddsregler för försäkringstagarna skulle få allvarliga konsekvenser. Än mer allvarligt är att förslaget om överskottshantering är helt oanvändbart. Detta kan inte anses stärka skyddet för försäkringstagarna.

Vad händer i frågan?

  • Efter att Livförsäkringsutredningen lämnade sitt betänkande var remissvaren omfattade till antalet och kritiken delvis mycket hård från tunga remissinstanser.

    Finansdepartementet har ännu inte uttalat sig kring en eventuell proposition, men frågan om retroaktiv flytträtt debatteras fortsatt i branschmedia
Utredningen föreslår att det ska bli möjligt att bilda helt nya svenska tjänstepensionsföretag. Tjänstepensionsföretagens verksamhet ska vara begränsad till att enbart avse tjänstepensionsförmåner som sin grund i en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare.
I förhållande till tjänstepensionsdirektivets bestämmelser föreslås en förstärkt solvensreglering samt utökade krav på företagsstyrning och riskhantering. Vidare föreslår utredningen en övergångs- och omvandlingsreglering för de försäkringsföretag som önskar anpassa sig till den nya lagstiftningen.

Vad tycker vi?

Folksam välkomnar förslaget att införa en separat reglering för tjänstepensionsrörelse. Folksam ser också positivt på arbetet på EU-nivå med att utforma en ny, riskbaserad solvensreglering för tjänstepensionsinstitut men avstyrker förslaget om en tillfällig, förstärkt solvensreglering i Sverige då en sådan riskerar att bli kostsam för kunderna. Vidare verkar Folksam för flexibla övergångs- och omvandlingsregler.

Yttrande från Folksam och Alecta

Vad händer i frågan?

  • En signal om hur Finansdepartementet avser att gå vidare med Tjänstepensionsföretagsutredningens förslag väntas inte förrän 2016.
Utredningen är tillsatt för att göra en översyn av regleringen om tjänstepension samt beskattning av livförsäkringsföretag.
När det gäller översynen av regleringen om tjänstepension ska utredaren särskilt kartlägga graden av konkurrensneutralitet i skattereglerna och de civilrättsliga reglerna för olika former av tjänstepensionssparande. Vidare har utredaren fått i uppdrag att göra en fullständig inventering av regler och rättspraxis som gäller tjänstepension. I uppdraget ingår också att utreda och modernisera tryggandelagen, som reglerar pensionsutfästelser tryggade hos pensionsstiftelse och i balansräkning.

När det gäller översynen av beskattning av livförsäkringsföretag ska utredaren se över gränsdragningen mellan den del av ett livförsäkringsföretags verksamhet som ska beskattas med avkastningsskatt och den del som ska beskattas med inkomstskatt.

Vad tycker vi?

Folksam arbetar aktivt med frågan och återkommer inom kort med konkreta synpunkter.

Vad händer i frågan?

  • Utredaren Johan Svanberg har lämnat uppdraget av personliga skäl. Regeringen har utsett Hases Per Sjöblom till särskild utredare i utredningen. Utredningstiden har sedan tidigare blivit förlängd till den 31 december 2014.
IFRS 4 försäkringskontrakt fas ll är den nya internationella redovisningsstandarden som ska gälla för försäkringskontrakt.
Standarden har blivit försenad jämfört med ursprunglig tidplan och möjligt ikraftträdande är nu 2020. Standarden har varit på remiss och Folksam har deltagit i remissarbetet via Svensk Försäkring och ICMIF samt avgett ett särskilt yttrande direkt till IASB.

Standarden förväntas innebära stora förändringar i sättet att redovisa framför allt försäkringskontrakt med en avtalstid som är längre än ett år, både vad gäller värdering och presentation. En av förändringarna avser redovisningen av eget kapital i ömsesidiga livförsäkringsföretag, där dagens redovisning av konsolideringsfond som eget kapital istället, enligt förslaget till standard, kan komma att ändras till att bli en riskkänslig del av skulden.

Även möjligheten att redovisa eget kapital i ömsesidiga skadeförsäkringsföretag kan komma att påverkas.

Vad tycker vi?

Folksam anser att ömsesidiga försäkringsbolag bör få redovisa konsolideringsfonden som eget kapital.

Folksam ser också en stor risk med att den nya redovisningsstandarden för med sig att de ömsesidiga försäkringsbolagen får svårt att klara kommande solvenskapitalkrav i Solvens II och IORP-regelverken, i den mån kapitalbasen enligt solvensredovisningen inte frikopplas från den legala redovisningen.

Vad händer i frågan?

  • För närvarande följer Folksam IASB:s arbete med att färdigställa standarden, som planeras vara klar tidigast under 2016. Folksam arbetar i dessa frågor även genom Svensk Försäkring och ICMIF.
Ett ömsesidigt företag är ett företag vars grundläggande syfte är att tillhandahålla tjänster till sina kunder som även är dess ägare. Utöver försäkringar används bolagsformen även inom vård och omsorg, vatten och liknande angelägenheter för kommuner, landsting, kommunförbund, etc.
Något insatskapital krävs inte och några andelar/aktier finns inte heller och man kan därför inte överlåta sitt ägande. Det är när man börjar ”köpa” en tjänst som man blir ägare och när man inte längre är kund är man inte heller ägare. Verksamheten är alltså ekonomisk men syftet är inte att generera vinster. Det kapital som byggs upp ägs av hela kundkollektivt och används för företagets fortbestånd. Några andra inkomstkällor än vinster i verksamheten finns inte.

Vad tycker vi?

Folksam vill få fram ett bra och anpassat regelverk för ömsesidiga bolag. Bland annat genom att påverka det europeiska arbetet med en ömsesidig stadga samt att verka för kännedom om bolagsformen i Sverige.

Vad händer i frågan?

  • Folksam har kontakter med forskare på universitet och högskolor angående forskning om ömsesidighet och samarbeten med andra ömsesidiga försäkringsbolag.
Den totala pensionsnivån faller. Årskullen född 1939 fick 61 procent av sin slutlön i allmän pension, årskullen född 1948 fick 49 procent.
Förklaringen är att vi lever allt längre. För att klara en konstant pensionsnivå skulle varje årskull behöva senarelägga sin pension med 3 till 4 månader jämfört med föregående årskull. Pensionsfallet har dämpats något av att tjänstepensionerna har ökat med 6 procentenheter under samma tid. Men situationen är allvarlig – särskilt för kvinnor som har en genomsnittlig allmän pension som ligger under fattigdomsgränsen.

Folksams beräkningar visar att med en bibehållen pensionsnorm på 65 år får personer födda på 1990-talet en allmän pension på 41 procent av slutlönen. Skjuts pensioneringen upp till 69 års ålder stiger pensionen till 62 procent, det motsvarar den nivå det reformerade pensionssystemet var tänkt att infria när det sjösattes år 1994.

Samtidigt tar allt fler ut sin tjänstepension på kort tid, vilket kan ge en otrevlig överraskning när tjänstepensionen tar slut redan efter 5 eller 10 år.
Vad tycker Folksam?
Pensionsåldern bör höjas. För att en höjning av pensionsåldern inte ska komma som en dålig överraskning för de som står närmast på tur bör införandet ske stegvist, i takt med livslängdsutvecklingen. Som det ser ut i dag är det långt ifrån alla yrkeskategorier som klarar av en högre pensionsålder. Därför krävs kompletterande insatser för omställningar mitt i arbetslivet, samt åtgärder för att förbättra arbetsmiljön, vilket gör en höjning av pensionsåldern möjlig.

Tjänstepension bör tas ut under så lång tid som möjligt, om möjligt livsvarigt.

FATCA är en amerikansk lagstiftning som innebär att finansiella institut som t.ex. försäkringsbolag i hela världen är skyldiga att identifiera finansiella konton som innehas av amerikanska personer. Tillgångar och inkomster på sådana konton måste sedan rapporteras till den amerikanska federala skattemyndigheten IRS. Sverige har ingått ett avtal med USA, som innebär att svenska finansiella institut lämnar information till Skatteverket som i sin tur skickar den vidare till IRS.

Som kund kan du behöva svara på frågan om du är skattskyldig i USA eller inte. Om så är fallet måste du uppge ditt TIN (Taxpayer Identification Number). Mer information om FATCA hos Svensk Försäkring

Svensk Försäkring: Är du skattskyldig i USA?