Vinterdäck

Vad ska du tänka på när du väljer vinterdäck?

Den däcktyp du behöver skiljer sig rejält åt beroende på var i Sverige du kör bil. Här har vi samlat de bästa tipsen för dig som snart ska byta till vinterdäck eller köpa nya vinterdäck.

Olika däcktypers prestanda är optimerade för vissa underlag, men när du är ute och kör så brukar underlagen variera. Dubbdäcken fungerar bäst på is, men river upp hälsofarliga partiklar på barmark. Dubbade och dubbfria däck har däremot likvärdigt grepp på barmark och snö.  

Vinterdäcken är också olika utformade beroende på tillverkare. Nordiska dubbfria däck är anpassade för snö och barmark i nordiska temperaturer, medan de centraleuropeiska dubbfria vinterdäcken är anpassade för högre temperaturer. De har också i allmänhet sämre egenskaper på snö än de nordiska vinterdäcken och är avsevärt sämre på is.

En god nyhet är att nytillverkade dubbfria vinterdäck är väsentligt mycket bättre när det gäller bromssträcka och fäste än vad de var för fem år sedan.
Vilka vinterdäck ska jag välja? Vår trafikforskare Anders Ydenius ger några råd.

Det förekommer råd om att vänta med bytet tills att mönsterdjupet nått lagstadgade 3 millimeter. Vi rekommenderar tidigare byte.

Dubbdäck får användas 1 oktober–15 april.

Vinterdäck ska användas 1 december–31 mars.
I tabellen nedanför ser du vilken däcktyp som passar beroende på var i Sverige du kör. Den är en vägledning för dig som är osäker på vilka underlag du oftast kör på.
Område Med antisladd Utan antisladd
Storstad Dubbfritt Dubbfritt
Söder Dubbfritt Dubb
Mitt Dubbfritt Dubb
Norr Dubb Dubb

Storstäder

I Stockholm, Göteborg och Malmö rekommenderar vi dubbfria däck oavsett om bilen har antisladd eller inte. Här är dubbarnas bidrag till partikelutsläpp ett större problem än säkerhetsnyttan eftersom det oftast är barmark.

Södra Sverige

Här rekommenderar vi nordiska dubbfria däck om bilen har antisladd, annars dubb. Om du endast kör på torra och våta vägar kan centraleuropeiska fungera, men på snö och is är de nordiska dubbfria fortfarande bättre. Skillnaden i den genomsnittliga bromssträckan är relativt liten mellan dubb och dubbfritt med så stor andel barmark – antisladd är effektivt även med dubbfritt. Men på is och snö är dubb effektivt om bilen saknar antisladd. Den stora andelen barmark – 58 procent – ger stora partikelutsläpp från dubbdäcken. Eftersom bilar utan antisladd står för en betydligt lägre andel av trafikarbetet jämfört med antisladdbilar, så blir partikelutsläppen från dubben begränsade.

Mellersta Sverige

Här rekommenderas dubbfria däck om bilen har antisladd, annars dubb. Också här är skillnaden i genomsnittlig bromssträcka relativt liten mellan dubb och dubbfritt. På is/snö är dubb effektivt om bilen saknar antisladd. Antisladd är effektivt även med dubbfritt. Med 41 procent barmark dubbdäcken fortfarande stora partikelutsläpp. Eftersom bilar utan antisladd står för en betydligt lägre andel av trafikarbetet jämfört med antisladdbilar, så blir partikelutsläppen från dubben begränsade.

Norra Sverige

Här rekommenderar vi dubbdäck. Enligt vår olycksundersökning har de dubbfria nordiska vinterdäcken i genomsnitt 17 procents längre bromssträcka jämfört med dubbdäck och de centraleuropeiska dubbfria vinterdäcken har i genomsnitt 35 procents längre bromssträcka än dubbdäcken. Andelen barmark enligt undersökningen var bara nio procent i Norra Sverige.
Dubbfria vinterdäck har sicksackformade spår i mönstret som kallas sajpningar. Sajpningarnas kanter skapar grepp på snö och is.

De nordiska dubbfria vinterdäcken har fler sajpningar än de centraleuropeiska. Orsaken är att de dubbfria däcken får sitt fäste med de gummikanter som sajpningarna ger. Fler sajpningar ger alltså ett bättre grepp.

De nordiska däcken är mer anpassade till lägre temperaturer på is och snö medan de centraleuropeiska mer är anpassade till våta och torra vägar och högre hastigheter. Det gör att de centraleuropeiska däcken tappar såpass mycket av sina vinteregenskaper att de inte är lämpliga annat än på vägar utan snö eller is.

En annan skillnad är däckets slitbanekant. Det nordiska dubbfria däcket har i allmänhet en vassare kant i änden av slitbanan, det centraleuropeiska är mer rundat likt ett sommardäck. Orsaken är att de centraleuropeiska däcken ger större stabilitet med övervägande barmarkkörning i högre hastigheter. Det sker på bekostnad av egenskaperna på is och snö. I tabell nedan visas skillnaderna mellan nordiska och centraleuropeiska vinterdäck.

Det här skiljer däcken åt

Skillnader däcktyp Nordiska dubbfria Centraleuropeiska dubbfria Sommardäck
Sajpningar Fler Färre Få/inga
Slitbanekant Skarp Rund Rund
Här kan du läsa flera tips om vinterdäck och vinterväglag.

Fler bra tips

  • Välj inte de billigaste budgetdäcken på grund av sämre isgrepp
  • Tänk på att vinterdäck ofta har en bestämd rotationsriktning
  • För att du ska kunna dra nytta av dina dubbdäck på is så är en försiktig inkörning att rekommendera under de första tjugofem milen. Undvik kraftiga accelerationer och svängar så att dubben inte lossnar
  • Efterdra hjulbultarna efter cirka tio mils körning
  • Däckens egenskaper försämras när de slits. Skillnaden är märkbar och det gäller både dubb och dubbfria däck
  • Ett dubbdäck kan slitas väldigt olika beroende på underlag och körsätt. Om dubben sticker ut mindre än cirka 0.5 mm (nya däck 1,2–1,4 mm) gör de inte någon nytta, även om däckmönstret är bra
  • Hur bra ett vinterdäck än är i vinterväglag, så kan det aldrig mäta sig med det grepp du har med sommardäck på sommaren. Det betyder att du inte kan köra lika snabbt på vintern. Sänk farten!
  • Fyrhjulsdrift gör inte bilen mindre sladdbenägen. Den maskerar i stället halt väglag, vilket kan leda till högre hastigheter än underlaget tillåter
  • De bästa däcken ska alltid sitta bak, för att minska risken för sladd. Sladd är en dominerande orsak till svåra olyckor med bilar utan antisladd
  • Med framhjulsdrift är risken för sladd mindre än med bakhjulsdrift, förutsatt att bästa däcken sitter bak
  • En bil med dubbdäck får bara dra släp med dubbdäck. En bil med dubbfria däck får dra släp både med dubbfria eller dubbade vinterdäck
Vi har granskat hur den genomsnittliga bromsprestandan för dubbdäck och dubbfria däck har utvecklats de senaste fem åren. Dessutom har vi jämfört genomsnittlig bromsprestanda på årets premium- och mellanprisklassade däck med budgetdäck.

Genom att jämföra bromstester som genomförts av olika motortidningar (Aftonbladet, Auto Motor & Sport och Vi Bilägare) både 2012-2013 och 2017-2018 har vi kunnat se hur däckens greppförmåga utvecklats de senaste fem åren.

Bättre däck på fem år

Den största skillnaden märks bland dubbfria däck som blivit i snitt 19 procent bättre på is och 14 procent bättre på snö när det gäller bromssträcka till stillastående från en fart på 50 kilometer i timmen.

För dubbdäck är det bara en liten förbättring, men dubbdäck har fortfarande ett bättre grepp på is och är ett bättre val i till exempel norra Sverige där det ofta finns hårt packad snö och is.
Den största skillnaden i bromssträcka med dubbdäck på is ser vi när vi jämför årets premium- och mellanklassdäck med budgetdäck, där premium/mellanklass i genomsnitt har 16 % kortare bromssträcka än budgetdäcken. Det är också en väsentlig skillnad i bromssträcka vad gäller prisklasserna för nordiska dubbfria däck.
På snö har fem år gjort stor skillnad för premium- och mellanklass när det gäller dubbdäck och nordiska dubbfria däck. Hela 14 % kortare bromssträcka i genomsnitt.
Här kan du läsa några intressanta forskningsfakta hämtade från studier och analyser. Du kan också ställa frågor till vår trafikforskare.

Hälsoeffekter

  • En svensk studie av Sjöbert et.al. (2009) visar att cirka 3100-3400 personer dör årligen i förtid i Sverige orsakat av partiklar PM10 respektive PM2,5 som kommer från industri, uppvärmning, avgaser och vägdamm
  • En studie från Stockholms och Umeås Universitet (Meister et.al. 2012) har visat att 30-40 personer dör årligen i förtid i Stockholm orsakat av vägslitage däck och bromsbelägg
  • Stockholmsförsöket, som baserar sig på studier av dubbdäcksförbudet från Hornsgatan i Stockholm visar att åtta färre förtida dödsfall per år blev resultatet av dubbdäcksförbudet (Meister et.al. 2013)
  • En studie från VTI visar att en halvering av dubbdäcksanvändandet i Stockholm skulle ge en 20-procentig minskning av partikelhalten (Gustafsson 2004)

Trafiksäkerhetseffekter

  • En studie från Folksam och Trafikverket visar en 25-procentig reduktion av polisrapporterade upphinnandeolyckor för dubbdäck på is och snö
  • En analys av dubbdäcksstudier (Meta-analys) av Elvik 1999 visar cirka 2–5 procents minskning av olycksrisk med dubbdäck för bilar utan antisladd
  • En studie av bilar utan antisladd från Trafikverket 2011, visar att drygt hälften av dödsolyckorna på snö och is har skett genom överstyrning (bakhjulssladd)
  • En studie från Trafikverket och Vectura 2011, med bilar utan antisladd, visar en 42-procentig minskning av dödsolyckor med dubb på snö och is, jämfört med dubbfria däck
Ett moln det står hej i
Hej! anders-ydenius-email

Ställ din fråga direkt till vår trafikforskare Anders Ydenius