Vinterdäck

Det förekommer råd om att vänta med bytet tills att mönsterdjupet nått lagstadgade 3 millimeter. Vi rekommenderar tidigare byte.

Dubbdäck får användas 1 oktober–15 april.

I tabellen nedanför ser du vilken däcktyp som passar beroende på var i Sverige du kör. Den är en vägledning för dig som är osäker på vilka underlag du oftast kör på.

I Stockholm, Göteborg och Malmö rekommenderar vi dubbfria däck oavsett om bilen har antisladd eller inte. Här är dubbarnas bidrag till partikelutsläpp ett större problem än säkerhetsnyttan eftersom det oftast är barmark.

Här rekommenderar vi nordiska dubbfria däck om bilen har antisladd, annars dubb. Om du endast kör på torra och våta vägar kan centraleuropeiska fungera, men på snö och is är de nordiska dubbfria fortfarande bättre. Skillnaden i den genomsnittliga bromssträckan är relativt liten mellan dubb och dubbfritt med så stor andel barmark – antisladd är effektivt även med dubbfritt. Men på is och snö är dubb effektivt om bilen saknar antisladd. Den stora andelen barmark – 58 procent – ger stora partikelutsläpp från dubbdäcken. Eftersom bilar utan antisladd står för en betydligt lägre andel av trafikarbetet jämfört med antisladdbilar, så blir partikelutsläppen från dubben begränsade.

Här rekommenderas dubbfria däck om bilen har antisladd, annars dubb. Också här är skillnaden i genomsnittlig bromssträcka relativt liten mellan dubb och dubbfritt. På is/snö är dubb effektivt om bilen saknar antisladd. Antisladd är effektivt även med dubbfritt. Med 41 procent barmark dubbdäcken fortfarande stora partikelutsläpp. Eftersom bilar utan antisladd står för en betydligt lägre andel av trafikarbetet jämfört med antisladdbilar, så blir partikelutsläppen från dubben begränsade.

Här rekommenderar vi dubbdäck. Enligt vår olycksundersökning har de dubbfria nordiska vinterdäcken i genomsnitt 17 procents längre bromssträcka jämfört med dubbdäck och de centraleuropeiska dubbfria vinterdäcken har i genomsnitt 35 procents längre bromssträcka än dubbdäcken. Andelen barmark enligt undersökningen var bara nio procent i Norra Sverige.

Dubbfria vinterdäck har sicksackformade spår i mönstret som kallas sajpningar. Sajpningarnas kanter skapar grepp på snö och is.

De nordiska dubbfria vinterdäcken har fler sajpningar än de centraleuropeiska. Orsaken är att de dubbfria däcken får sitt fäste med de gummikanter som sajpningarna ger. Fler sajpningar ger alltså ett bättre grepp.

De nordiska däcken är mer anpassade till lägre temperaturer på is och snö medan de centraleuropeiska mer är anpassade till våta och torra vägar och högre hastigheter. Det gör att de centraleuropeiska däcken tappar såpass mycket av sina vinteregenskaper att de inte är lämpliga annat än på vägar utan snö eller is.

En annan skillnad är däckets slitbanekant. Det nordiska dubbfria däcket har i allmänhet en vassare kant i änden av slitbanan, det centraleuropeiska är mer rundat likt ett sommardäck. Orsaken är att de centraleuropeiska däcken ger större stabilitet med övervägande barmarkkörning i högre hastigheter. Det sker på bekostnad av egenskaperna på is och snö. I tabell nedan visas skillnaderna mellan nordiska och centraleuropeiska vinterdäck.

Här kan du läsa flera tips om vinterdäck och vinterväglag.

Vi har granskat hur den genomsnittliga bromsprestandan för dubbdäck och dubbfria däck har utvecklats de senaste fem åren. Dessutom har vi jämfört genomsnittlig bromsprestanda på årets premium- och mellanprisklassade däck med budgetdäck.

Genom att jämföra bromstester som genomförts av olika motortidningar (Aftonbladet, Auto Motor & Sport och Vi Bilägare) både 2012-2013 och 2017-2018 har vi kunnat se hur däckens greppförmåga utvecklats de senaste fem åren.

Den största skillnaden märks bland dubbfria däck som blivit i snitt 19 procent bättre på is och 14 procent bättre på snö när det gäller bromssträcka till stillastående från en fart på 50 kilometer i timmen.

För dubbdäck är det bara en liten förbättring, men dubbdäck har fortfarande ett bättre grepp på is och är ett bättre val i till exempel norra Sverige där det ofta finns hårt packad snö och is.

Den största skillnaden i bromssträcka med dubbdäck på is ser vi när vi jämför årets premium- och mellanklassdäck med budgetdäck, där premium/mellanklass i genomsnitt har 16 % kortare bromssträcka än budgetdäcken. Det är också en väsentlig skillnad i bromssträcka vad gäller prisklasserna för nordiska dubbfria däck.

På snö har fem år gjort stor skillnad för premium- och mellanklass när det gäller dubbdäck och nordiska dubbfria däck. Hela 14 % kortare bromssträcka i genomsnitt.

Här kan du läsa några intressanta forskningsfakta hämtade från studier och analyser. Du kan också ställa frågor till vår trafikforskare.