Se över ditt värmesystem

Effektbehovet är hur mycket elenergi en pryl eller ett hus behöver i ett visst ögonblick för att fungera eller hålla ett hus varmt.

Energibehovet är den el som används över tid. Vanligen räknar man denna elanvändning som kWh (effekt per timme). En dammsugare med ett effektbehov på 1 500 watt (=1,5 kW) som används i en timme förbrukar 1,5 kW · 1 h = 1,5 kWh.

Ett hus som har ett effektbehov på 8 kW den kallaste dagen behöver 8 kWh per timme. Förses huset med den värmen hålls huset varmt. Tillförs huset mindre effekt löpande kommer huset sakta bli kallare. Hur snabbt det sker beror på hur tungt och välklätt huset är. En människa som är ute på vintern med rejält med vinterkläder kommer ju inte frysa lika snabbt som den som är lättklädd. Samma sak påverkar huset, välisolerade hus blir inte kalla lika fort.

I våra elsystem måste vårt gemensamma effektbehov produceras samtidigt som det används. På vintern behöver vi värma våra hus och lokaler och samtidigt hålla igång företag och industrier. Det blir svårare, och dyrare, att producera tillräckligt med el för att tillgodose behovet. Effekttopparna inträffar vissa tider på dygnet – morgon och eftermiddag. I många länder blir behovstopparna så besvärliga att man måste stänga av elen i vissa områden. Så kan det i värsta fall bli även i Sverige.

Eftersom elen används samtidigt som den produceras måste vi också transportera den effektivt. Varje del i elsystemet måste kunna leverera den effekt som behövs i varje ögonblick hos den lokale användaren. Idag kan vi producera mer el än vi behöver i Sverige, men en riktigt kall vinterdag kan effektbehovet bli för stort, och vi får svårt att distribuera elen till alla. När vi rör oss mot stora effektbehov stiger priset uppåt.

Under slutet av 2021 och under 2022 har elpriserna ökat kraftigt, vilket beror på en kombination av händelser. Priset i Sverige påverkas av ett ökat exportbehov och att vi har ett elhandelssystem som inte är anpassat för dagens situation.

När vi exporterar mer el till kontinenten genom våra kablar får vi samma pris som på kontinenten. Om vi däremot minskar vår egen elförbrukning så mycket att kablarna inte förmår överföra mer, så sjunker elpriserna till våra tidigare nordiska nivåer. När vi får egna effekttoppar så att vi inte kan exportera, ökar priset på el oproportionerligt.

I takt med att konsumenterna får andra former av elavtal kan möjligen dessa effekttoppar minska då fler inte använder el när den är som dyrast. Ett vanligt rörligt elavtal som räknar med månadens snittkostnad för elen skapar inga stora incitament för att minska förbrukningen under effekttoppar.

I elnätet sker förluster, främst beroende på motstånd som gör att det blir varmt i elledningen när elen transporteras. När produktionsmöjligheter i södra Sverige har lagts ner (exempelvis kärnkraft) innebär det att mer el måste transporteras långa sträckor. Det innebär vidare att förlusterna ökar totalt sett, då elen värmer ledningen under en längre sträcka.

Förlusten når till slut kunden i form av högre fakturor från elnätsföretaget. Förutom kraftigt ökade elfakturor kommer elnätsfakturan sannolikt också att öka.

Förnybara energikällor är solenergi, vindenergi, vågenergi, vattenkraft och biomassa. Dessa fylls ständigt på och det sker främst genom solens strålar.

• Värmepumpar – tar tillvara på värmen i luft, vatten eller berg. Drivs med el, men ger tillbaka flera gånger så mycket el som den förbrukar. Det finns följande typer av värmepumpar:
  Bergvärme- och jordvärmepump använder energin som finns lagrad i berget eller marken
  Luft-vattenvärmepump använder energi från uteluft som överförs till vattenburet system
  Luft-luftvärmepump använder energi från uteluft som sedan värmer upp inomhusluften
  Frånluftsvärmepump återvinner värme ur ventilationsluften som sedan återförs till husets värmesystem.
• Direktverkande el – värme och energi kommer via ledningar, radiatorer eller golvvärme
• Pannor – vatten värms upp och fördelas ut med radiatorsystem 
• Dessa olika pannor finns:
  Elpanna, uppvärmning sker med elpatron
  Oljepanna, en typ som nästan helt försvunnit på marknaden
  Vedpanna, ovanligt med renodlade vedpannor idag, men används ofta i kombinationspanna eller kompletteras med elpatron
  Pelletspanna, alternativet om du vill elda själv
  Kombinationspanna, en panna med en kombination av el, biobränsle och olja
  
• Fjärrvärme – produceras i gemensam anläggning och är kopplad till husets värmesystem med en värmeväxlare

Många äldre hus eldas med ved, men vedpannor och kaminer kräver ofta en hel del skötsel. Mer praktiskt är att ersätta vedpannan med pelletspanna eller att installera en värmepump. Baseras huset på vattenburet system kan en berg- eller markvärmepump vara ett alternativ. Ett annat förslag kan vara att installera en luftvattenvärmepump.

Har ditt hus direktverkande el kan du välja en luft-luftvärmepump som ett komplement. Den värmer upp rummen men kan inte värma vatten till kranar och duschar. Vill du helt kunna byta från direktel till annan uppvärmning behöver du installera rörledningar och nya radiatorer för vattenburen värme.

Med ganska små medel kan du påverka både elräkning och klimatet.

Ta del av våra elva tips för att spara el hemma.

Sverige är indelat i fyra elområden eller elzoner: Elområde Luleå SE 1, Elområde Sundsvall SE 2, Elområde Stockholm SE 3, Elområde Malmö SE 4.

Elområde 1 och 2 har vanligtvis ett överskott på el och område 3 och 4 har ett underskott. Det betyder att det normalt sett finns mer och billigare el i norra Sverige jämför med de södra delarna. Ett resultat blir då att invånare i södra Sverige tidvis får betala ett högre elpris, men det kan även vara det omvända.

Det finns fyra elzoner från norr till söder: Elområde Luleå SE 1, Elområde Sundsvall SE 2, Elområde Stockholm SE 3, Elområde Malmö SE 4. För att exakt se var gränserna går mellan de fyra elzonerna kan du använda Svenska Kraftnäts karta.