Minska klimatpåverkan i ditt hem

I Sverige står bostäderna för 30 procent av privatkonsumtionens klimatpåverkan. Några av de värsta klimatbovarna är uppvärmning, varmvatten och hushållsel till bland annat kylskåp frys och belysning.

Genom att minska dina klimatutsläpp kan du sänka dina boendekostnader samtidigt som du gör miljön en tjänst. Du kan även klimatsäkra ditt hem inför kommande klimatförändringar.

Klimatförändringarna innebär att vi behöver anpassa oss till ett nytt klimat, med högre temperaturer och mer nederbörd. Även om vi idag radikalt skulle minska våra utsläpp av växthusgaser kommer klimateffekterna att bli svåra och långvariga.

Entydiga forskningsresultat visar att Sverige går mot mildare och blötare vintrar, snötäcket minskar, glaciärerna krymper, havsnivån stiger, flödena i vattendragen förändras, växtsäsongen förlängs och ekosystemen förändras. Här tipsar vi om hur du som villaägare kan rusta dig inför ett tuffare klimat.

Minska risken för igensättning av stuprör och hängrännor genom att kontrollera dem regelbundet. Eller förbättra jordens vattenhållande förmåga genom kompostering. Säkerställ att inga sprickor finns i fasad, tack och golv.

1. Kontrollera att stuprör och hängrännor är hela och sitter som de ska. Det är viktigt att rensa hängrännor, stuprör, utkastare och silar. Igensatta vattenavledare kan också på sikt skada fasaden. Med rännsil, lövfångare och regntratt på rännor och rör minskar du risken för igensättning. Kvaliteten på vattnet blir också bättre så att du kan använda det till bevattning.

2. Säkerställ att vindskivor, takpannor och takbalkar är hela.

3. Om du har takpapp så se till att den är tät (särskilt skarvarna där genomföringar i taket finns). I ett varmare klimat krävs tätare byten av pappen. Reparera sprickor i takpappen (kontrollera till exempel skarvar vid skorsten, ventilation och fönster). Papp bör bytas ut om den har torkat ut.

4. Välj fuktbeständiga färger som ändas när du målar fasaden.

5. Om du bygger nytt eller bygger om så välj tegel och betong som är vattenavvisande men som släpper igenom ånga.

6. Täta sprickor och öppningar i yttervägg och golv.

7. Plantera träd som tar upp vatten och ger skugga till huset. Träd och buskar kan bidra till att minska buller så plantera mot väg eller annan bullerkälla. Plantera träd som ger skugga för att förbättra ditt lokala klimat. Lövträd är att föredra då de skuggar när hettan kan vara ett problem, men på vinterhalvåret släpper de in solvärmen när den är önskad. Lövträd utgör också mindre risk för stormskador.

8. Förbättra jordens vattenhållande förmåga och öka mångfalden genom kompost och genom att luckra upp jorden om den är hård.

9. Undvik kemikalier i trädgården så får ekosystemet större motståndskraft.

10. Kontrollera sprickor och fukthalt i källarväggar.

Förbered din villa eller ditt fritidshus inför oväder. Ta vara på naturens resurser genom att installera en regntunna eller mikroträdgård.

1. Inför skyfall och risk för översvämningar bör du stänga luftventiler och andra öppningar som är exponerade för ovädret.

2. Säkra fönster, dörrar och andra öppningar inför skyfall.

3. Skörda regnet! Installera en regntunna och använd vattnet till bevattning. Regnvatten har fördelar som inte kranvattnet har: det är kalkfattigt och helt gratis. Sätt ut en tunna vid varje utkastare och låt naturen göra resten. Det enda du behöver göra är att tömma behållarna på vatten och eventuellt byta fulla spannar i ösregn. Sätt gärna kran på tunnan för att underlätta tömning och bevattning. Kom ihåg att täcka tunnans öppning med ett mycket finmaskigt nät, eftersom en full vattentunna alltid utgör en drunkningsrisk för barn och djur! Istället för tunna kan du använda större regnkar som anordnas som en liten vacker vattenträdgård med stenar och vattenväxter.

4. Låt vattnet i stuprören flöda ut på en mindre stenbädd och vidare ut i en mikroregnträdgård istället för att leda ned det under mark.

5. Översvämningsavlopp på platta tak kan installeras tillsammans med vanlig dränering för att få förvarning om rengöringsbehov.

6. Byt mörka, lågreflekterande ytor och material mot ljusa, högreflekterande ytmaterial. Bäst är det om ytan kan beläggas med vegetation.

7. Om du har ett hus i ett riskområde för översvämningar, bör du skaffa mobila konstruktioner som kan installeras för dörrar, fönster och ventilation vid kortare översvämningar.

8. Sätt upp solskydd ovanför eller på fönstren för att reducera uppvärmningen under heta dagar.

9. Sätt upp ett tak över källartrappan.

10. Fyll igen garagenedfarten om gatan utanför huset ligger i en svacka där risken är stor för att regnvatten samlas.

11. Installera backventil/återflödesblockerare eller motsvarande funktion på avloppet. Att dimensionera ledningarna för exceptionella regn är i praktiken omöjligt. Vid kraftiga skyfall eller extrem snösmältning kan ledningssystemet därför bli tillfälligt överbelastat. En backventil skyddar fastigheten från att vatten från gatuledningen tränger in i källaren genom golvbrunnar och andra avloppsenheter. Se till att inga andra avloppsenheter än de som kommer från källarplanet finns uppströms från backventilen. Ventilen kan monteras under källargolvet eller i en särskild brunn utanför huset.

12. En självstängande golvbrunn fungerar enligt samma princip som en backventil och tillåter endast vattenströmning i en riktning. Brunnen kan stå emot ett tryck som motsvarar cirka en meter vattenpelare, men kan klara det dubbla om locket (silen) skruvas fast. Brunnen kräver regelbunden tillsyn.

13. Byt ut en hårdgjord yta på garageuppfarten mot grönyta och sätt sten eller motsvarande för hjulspår. Näst bäst är grusyta eller lösa stenar på ytan och hårdgjort för bilspår. Sträva efter hög andel grönyta och minimera den hårdgjorda yta på tomten. Anlägg gärna högre vegetation än gräs såsom rikligt med inhemska blommor och buskar.

Minska översvämningsrisken genom att anlägga ett grönt tak eller en regnträdgård för dagvattnet. Djupare växtbädd fångar bättre upp regnvattnet och minskar flödeshastigheten. Tilläggsisolera huset för att minimera energiförluster.

1.Anlägga görnt tak: Passa på att anlägga ett grönt tak när du bygger om eller bygger nytt. Ju djupare växtbädd, desto bättre fångas regnvattnet upp och flödeshastigheten minskar. Ett tak med växtlighet minskar översvämningsrisken både på fastigheten och längre ner nedströms. Du minskar även föroreningarna i vattnet och husets energiförbrukning. De senaste åren har det utvecklats en hel del ny teknik för gröna tak, både i Sverige och internationellt. Det finns många tips om hur man anlägger ett grönt tak. Dagvattenguiden beskriver några av dem (se länk längre ner på sidan).

2. Gröna växter: Anlägg gröna växtfasader för skydda mot värmeböljor, stabilisera lokalklimatet, fånga regnvatten och öka den biologiska mångfalden. Använd gärna lokala/inhemska växter. Klätterväxter är vanliga, här finns smidiga nät eller ställningar som håller ut dem från väggen. Mer avancerade gröna fasader är inte lika vanliga, men nya modeller och metoder utvecklas hela tiden.

3. Väggar och golv: Täta sprickor och öppningar i vägg och golv.

4. Tilläggsisolera väggar: Det här är en omfattande åtgärd som normalt görs i samband med behovet av att byta fasadskikt. Tilläggsisolering kan även ske invändigt men genomförs normalt då i samband med en större invändig ombyggnad.

Tilläggsisolera golv: Det här är också en omfattande åtgärd som normalt genomförs i samband med en större invändig ombyggnad. Det som kan uppfattas som kalla golv kan många gånger vara så kallat kallras, som uppkommer genom dåligt isolerade eller otäta fönster eller andra otätheter i ytterväggar. Det sker genom att kall luft sipprar in och rasar ner till golvet och uppfattas som golvdrag.
Observera att ventilationen i äldre hus bygger många gånger på att luft kommer in genom otätheter kring fönster och dörrar eller andra delar av fasaden. När fönster och dörrar åtgärdas och ytterväggarna tilläggsisoleras försvinner (förhoppningsvis) otätheter. För att bibehålla och förbättra ventilationen är det viktigt att installera reglerbara ventiler för tilluften. 

5. Dränering husgrund: Se till att husgrunden är väl dränerad. Fuktfläckar i en källare är ett tecken på att en källargrund behöver dräneras om. Av erfarenhet vet man att dräneringssystem försämras med tiden. Det är inte onormalt att de måste förnyas efter 20-50 år. Marken ska luta från huset så att vattnet rinner bort från huset. En tumregel är att lutningen ska vara minst 15 cm räknat från husets yttervägg och tre meter ut. En dränering läggs normalt utmed yttersidan av väggarna, och gärna under grundläggningsnivån. En vanlig dränering sker genom att ett tätt skikt läggs på källaren och marken runt själva huset fylls med tvättad singel. Om den täta utsidan har luftspalt kan betongen och huset andas bättre. Ta hänsyn till jordens sammansättning, lutningar, djup och avstånd. Ta gärna hjälp av expert.

6. Källargolv: Belägg källargolv med vattenbeständigt material.

7. Tilläggsisolera vindsbjälklag: Är huset ett enplanshus med sadeltak, är det en enkel åtgärd att tilläggsisolera en stor del av husets klimatskal (de ytor som omsluter husets uppvärmda yta dvs tak, fasad, fönster, ytterdörrar samt grund). Ett 1,5 plans hus med snedtak gör det lite mer komplicerat. Men oavsett utformning är takytan en prioriterad yta att förbättra. Det är extra viktigt att ventilationen av kallvinden är bra efter tilläggsisoleringen, så att det inte uppkommer mögel och fuktskador. 

8. Dörrar och fönster: Justera fönster och ytterdörrar, kontrollera och vid behov byt ut tätningslister. Om nödvändigt att byta till nya fönster/ytterdörrar, välj bästa energiklass, Top Ten.  (Top Ten Sverige drivs av Naturskyddsföreningen och är del av europeiska topten.eu. De miljöbästa produkterna väljs ut oberoende av finansiärer och andra externa parter).

Genom att justera gångjärn på fönster/ytterdörrar och ha bra tätningslister minskar man otätheter och drag. Isolerförmågan kan förbättras genom att byta ut ett av glasen i 2-glas fönster till energiglas/isolerruta. Krävs helt nya fönster/ytterdörrar är det viktigt att välja bästa energiklass.


9. Dagvattenhantering: Dagvatten kan orsaka översvämningar samt fuktskador på husgrunden och i källare. Alltför fuktig trädgårdsjord gör att växterna vantrivs. Regn- och smältvatten som via stuprören leds ner från taken på hårt sammanpackad jord kan bli ett problem. En lösning är att leda dagvattnet genom växtlighet innan det leds vidare i dagvattensystemet. Stora mängder dagvatten kan tas upp av infiltrerande växtbäddar, växternas biomassa, öppna biodiken och översilningsängar där det lagras och avdunstar. Regnträdgårdar och biodiken är inte så vanliga i Sverige ännu, men i USA har de funnits i många år.

Anlägg regnträdgårdar tillräckligt stora för att fånga upp vattnet från husets takyta. Anlägg biodiken eller infiltrationsplanteringar i tomtens lägre positioner för att fånga upp vatten från tomtens hårdgjorda ytor. Använd lokala/inhemska växter som också lockar pollinerare. Svensk beskrivning på hur man gör en regnträdgård finner du längre ner på sidan, annars finns en mängd fina beskrivningar på engelska om du söker på ”raingarden” på internet.

10.Regndamm: Anlägg en våtmark eller en damm för att ta emot regnvatten från tak och hårdgjorda ytor samt för att öka den biologiska mångfalden. Regnvattendammar filtrerar, fördröjer och renar regnvattnet, likt en större dagvattendamm.  

Anlägg en damm (Vi i Villa)

6 snabba åtgärder

  • Kontrollera att stuprör och hängrännor är hela och sitter som de ska.
  • Laga sprickor och öppningar i yttervägg och källargolv.
  • Säkra fönster, dörrar och öppningar inför skyfall.
  • Installera backventil på avloppet och undvik avloppsvatten i källaren.
  • Se till att husgrunden är väl dränerad.
  • Anlägg grönt tak! Ett tak med växtlighet minskar översvämningsrisken.
Sedan mitten av 1800-talet och framåt har människan använt fossila bränslen. Vårt behov av energi har stadigt ökat och framförallt tillfredsställts med kol och olja vilket varit den viktigaste orsaken till utsläppen av växthusgaser och svavel. Genom att leva mer resurssnålt och energieffektivt kan du vara med och påverka. Ett sätt är att byta till förnyelsebar energi och Bra Miljöval-el (grön el).

Förnyelsebar energi kommer från energikällor som baseras på till exempel vind, vatten, vågor, sol eller bioenergi. Den förnyelsebara energin karaktäriseras av att den förnyas av naturens krafter. Motsatsen är fossil energi som till exempel olja, kol och naturgas. Den fossila energin finns endast i begränsad utsträckning och kan ta slut. När fossil energi förbränns frigörs en rad föroreningar, däribland växthusgasen koldioxid.

Att köpa andelar i vindkraftverk är det bästa för miljön. Ett annat alternativ är att välja annan Bra Miljöval-el. Välj gärna en leverantör med miljöprofil och som i huvudsak levererar Bra Miljöval-el. Bra Miljöval-el baseras på förnyelsebara energikällor och kontrolleras av Svenska Naturskyddsföreningen. På kort sikt är el det som är lättast att byta.

För uppvärmning av vatten kan el delvis ersättas med solvärme. I ett kombisystem kan 20-30 procent av energin täckas med solens hjälp. För varmvatten kan el delvis ersättas med solvärme. I ett kombisystem kan 20-30 procent av energin täckas med solens hjälp.

Andra klimatkloka byten är bergvärmepump, FTX värmepump eller fjärrvärme. Men när det gäller fjärrvärme beror det på hur din tillgängliga leverantör har producerat den. Det kan skilja mycket mellan leverantörerna, men ett flertal har en stor andel förnybar energi.

Som kund hos Folksam kan du kontakta energisparrådgivningen hos Anticimex och få svar på dina frågor om uppvärmning, energibesparing, isolering och solceller. 

Telefon: 075-24 51 700

Vardagar kl. 08.00-16.00

Det finns mycket som du kan redan idag göra för att minska din klimatpåverkan. WWF har tagit fram en lista på 50 små och stora förändringar du kan göra för att påverka klimatet. 

Beroende på om du bor i villa eller lägenhet kommer elförbrukningen att vara annorlunda. Bor du i lägenhet sker merparten av din elförbrukning i köket. Det vill säga matlagning, kylen, frysen och diskmaskinen är det som drar mest el. Bor du i villa är uppvärmningen den stora elboven ifall du har direkverkande el som uppvärmingsform. Har du andra uppvärmingsformer så är det dina hushållsprylar som tvätt- och diskmaskin och hemelektronik i stand by som förbrukar mest el. 

När du duschar så förbrukar du även en hel del el. Duschar du i tre minuter motsvarar det ungefär 36 liter varmvatten medan en dusch på tio minuter ökar förbrukningen i snitt till 120 liter varmvatten.  

Förnybara energikällor tillförs konstant ny energi från solen och tar därmed inte slut. Exempel på förnybara energikällor är solenergi, vindenergi, vågenergi, vattenkraft och biomassa. 

1. Vädra först dina kläder: 
Ifall ditt plagg inte är smutsigt kan det räcka med en vädring utomhus för att plagget ska kännas fräscht igen.

2.Välj ett miljömärkt tvättmedel:
Väljer du ett tvättmedel som är märkt med Bra Miljöval eller Svanen så bidrar du till att mindre kemikalier spolas ut i vår natur.

3. Dosera rätt:
Ju mindre tvättmedel du använder desto midre påverkar du mijlön och slitaget på dina kläder

4. Tvätta fulla maskiner

5. Undvik tvätta hett:
Genom att tvätta i 40°C istället för 60°C kan du minska din energianvändning med upp till 40%. 

6. Torka utan torktumlare:
Torktumlaren är en stor energibov. I stället för att torka dina kläder med torktumlare låt kläderna lufttorka.

Elförbrukningen skiljer sig mycket om du bor i villa eller lägenhet. Här är några tips på hur du kan spara på elen hemma.

1. Börja med att se över hur hög elförbrukningen är hemma hos dig jämfört med andra. 

2. Kör bara fulla tvätt- eller diskmaskiner

3. Använd LED-lampor i din belysning

4. Minska på tiden som du duschar

5. Byt ut till eller köp energismarta vitvaror

6. Sänk värmen i ditt hem

7. Släck lampor i rum som ingen vistas i

8. Lämna inte elektronik på stand by läge

En tvättmaskin drar mellan 1kwh till 2 kwh beroende på vilken tvättmaskin du har. Har du en relativt ny tvättmaskin och tvättar två gånger i veckan kommer maskinen att förbruka cirka 156 kwh per år.

En stationär dator förbrukar 200–500 watt vid normalt bruk, medan den i viloläget drar cirka 5–10 watt. Bärbara datorer i sin tur har en förbrukning på runt 20–50 watt vid normal användning och cirka 2–5 watt i viloläget.

Folksam var först med att få försäkringar märkta med Bra Miljöval redan 2011. Då var det villa, fritidshus och bil som mötte de stränga kriterierna för första gången, vilket de har gjort varje år sedan dess. Bra Miljöval har nu beslutat sig för att utöka sin miljömärkning till hemförsäkringar för första gången. Vi är stolta och glada att kunna meddela att Folksams alla hemförsäkringar nu är märkta med Bra Miljöval. Det innebär att 1,8 miljoner hem har gjort ett bra val för miljön och klimatet. Tack! Läs mer om våra miljömärkta försäkringar.

Det är svårt att säga hur miljövänliga elbilar är eftersom vi inte idag ännu har full kontroll på batteriernas miljlöpåverkan. När det kommet till CO2-utsläpp så släpper elbilar ut 80 procent mindre CO2 över sin livcykel jämfört med motsvarande dieselbil och 81 procent mindre än motsvarande bensinbil. 

Hållbart sparande är en investering i finansiella produkter som främjar en hållbar framtid. Pengarna som investeras genom hållbart sparande hjälper att sätta press på andra bolag och branscher att också bli mer hållbara. 

Så ser vi på hållbart sparande i Folksam.

En diskmaskin drar ungefär lika mycket kilowatt som en tvättmaskin det vill säga mellan 1kwh och 2 kwh beronde på ålder och modell på din diskmaskin.